Ledare: Hopp räcker inte
Ett tydligt frihandelsvänligt USA är vad världen behöver.
OTYDLIG. Vilken politik vill Barack Obama föra om han blir USA:s president?
Foto: Jae C. Hong/AP
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.
vördas den före detta presidenten i Sydafrika som symbol; för frihetskamp, försoning - och för hopp. En annan svart politiker som också blivit en symbol för hopp, ja, som byggt en hel kampanj kring budskapet om hopp, och som även hoppas på att få tillträda som president en dag, är Barack Obama. I kampen om att bli USA:s näste president har han i mångas ögon kommit att symbolisera hoppet om något nytt och bättre; ett brott med det gamla (representerat av president George W Bush, som ju många finner så hopplös). Särskilt tydligt är detta i Europa. När Barack Obama nu inleder sin veckolånga världsturné kommer han att få ett varmt mottagande i de europeiska länder han besöker. Om européerna fick rösta i det amerikanska valet skulle det inte vara något snack om vem som fick svära presidenteden nästa gång. Republikanen John McCain skulle inte ha en suck. Nu är det emellertid amerikanerna som bestämmer vem som ska leda landet i fortsättningen, och i USA är sympatierna för de två presidentkandidaterna mera jämnt fördelade. Demokraten Barack Obama må stå för något nytt, men han är också ett relativt oprövat kort jämfört med veteranen John McCain. McCain har under sin långa tid som politiker gjort sig känd för att tämligen kompromisslöst driva sin linje i olika frågor, även om det ibland kostat honom en hel del i popularitet. Barack Obama har tvärtom gjort flip-flopandet och kappvänderiet till något av ett personligt kännetecken. Därför är frågetecknen fortfarande så många om vad han verkligen vill, förutom att vinna. Till exempel har Obama länge fört sig med en protektionistisk retorik, och krävt att det nordamerikanska frihandelsavtalet Nafta ska omförhandlas. Oroande ord. Stigande matpriser har stärkt protektionistiska strömningar runtom i världen. I veckan som kommer far Sveriges handelsminister Ewa Björling (m) till Genève för fortsatta förhandlingar om liberaliserad världshandel, inom världshandelsorganisationen WTO:s så kallade Doharunda, som släpat sig fram sedan 2001 och hela tiden hotar att bryta samman. Är det något världen behöver nu så är det ett tydligt frihandelsvänligt USA. Barack Obama har på senare tid också börjat uttala sig mer positivt om frihandel, tack och lov. Men särskilt trovärdigt blir det inte med denna "fram och tillbaka"-taktik. Visst är personlighet viktigt i politiken. Den som kan ingjuta hopp och optimism hos människor kan åstadkomma mycket. Men att vara en symbol räcker inte. Det krävs även principfasthet, övertygelse och tydliga och kraftfulla visioner (se på Mandela). Där brister det tyvärr betänkligt hos Barack Obama.