Hur hög är egentligen ungdomsarbetslösheten? Lyssnar man på oppositionen får man intrycket av att var fjärde ung person skulle gå arbetslös. Den retoriken är överdriven och väldigt oseriös. De skräcksiffrorna kan man bara nå genom att inkludera heltidsstuderande ungdomar som söker extraarbete eller sommarjobb vid sidan av studierna.
Tar man bort de som varken vill arbeta heltid eller halvtid så stannar de ungas arbetslöshet vid mer beskedliga 7,5 procent. Det är den siffran SCB använder sig av. Att beskriva verkligheten är inte att "relativisera arbetslösheten", som Mikael Damberg (S) anklagar regeringen för att göra.
Trots att omfattningen av ungdomsarbetslösheten gärna överdrivs när det ska göras politiska poänger är den självklart ett problem. Att unga börjar arbetslivet med en period av jobbsökande och tillfälliga anställningar är i mångt och mycket naturligt. Mer problematiskt blir det när unga människor med hela livet framför sig fastnar i långvarig arbetslöshet. Men vem har lösningen?
Kan det vara Socialdemokraterna, som vill göra det mindre lönsamt att arbeta samt höja skatten för privata arbetsgivarna med 30 miljarder? Eller är det Alliansen, som trots krisen tagit 200.000 personer ur utanförskap, samtidigt som Sverige har EU:s starkaste statsfinanser?
LO, som gör allt för att hålla ingångslönerna höga får givetvis ta på sig en stor del av skulden för att ungdomar går arbetslösa. I dag kostar det nästan lika mycket att anställa en ung och oerfaren person som en med gedigen arbetslivserfarenhet.
Regeringen har försökt minska det problemet, till exempel genom sänkta arbetsgivaravgifter för de som anställer unga. Det stora lyftet för de unga har än så länge uteblivit på arbetsmarknaden. Men det finns ljuspunkter.
Under riksdagsårets sista partiledardebatt förra veckan slog statsminister Fredrik Reinfeldt (M) ett slag för det nya lärlingssystemet, en blandning mellan studier och arbete, som är under uppbyggnad. Inspirationen är hämtad från länder med lägre ungdomsarbetslöshet, som Tyskland och Österrike. Till skillnad från i Sverige sker yrkesutbildningen där främst ute på arbetsplatserna, och inte i skolan.
"De som har att vinna på detta är de unga som får lära av de som kan", sade Reinfeldt.
Det praktiska inom gymnasieskolan har alltför länge nedvärderats till förmån för de teoretiska utbildningarna. Lärlingsutbildningar kan ge värdefulla yrkeskunskaper och underlätta steget in på arbetsmarknaden åt studenter med praktisk begåvning.
Kopplingen mellan skola och arbete måste stärkas. Det är värdefullt om fler ungdomar skaffar sig arbetslivserfarenhet och tidigt utvecklar sin yrkeskompetens.
Speciella typer av ungdomsjobb och skattelättnader för arbetsgivare löser knappast alla problem, men det är i alla fall ett steg på rätt väg. Ännu bättre vore det om staten ytterligare sänkte kostnader och trösklar för att anställa unga människor. Det behövs fler och enklare vägar in på arbetsmarknaden.