I tisdags slog Aftonbladet på sin allra största trumma. Det var megarubriker när tidningen berättade att officeren och före detta tullinspektören Hans-Erik Sjöholm i cirka 20 år ska ha spionerat för säkerhetspolisen, Säpo. Störst vikt lades vid att Sjöholm under 1990-talet ska ha infiltrerat Vänsterpartiet och lämnat uppgifter om bland andra Lars Ohly till Säpo. En Aftonbladetkrönikör kallar det för ”åsiktsregistrering”.
Det finns dock två ”men” i historien. Dels handlar det om Sjöholms trovärdighet. Är uppgifterna han lämnat till Aftonbladet riktiga? För två år sedan gick Tullverket ut och bemötte uppgifter som Sjöholm – då avstängd från sin tjänstgöring som tulltjänsteman – hade lämnat till TV4.
Till Aftonbladet säger Sjöholm att han förlorade jobbet som tullinspektör för att han avslöjade brottslighet inom myndigheten. Tullverket säger att han hade samarbetssvårigheter och spelade in alla samtal han hade med chefer och kollegor.
Sjöholm säger att han förlorade ett annat jobb på grund av högerextrema kontakter som han hade för att kunna lämna uppgifter till Säpo. Hans bitterhet och upplevelse att vara sviken av Säpo är tydlig. Att hans uppgifter kan vara färgade av en önskan att hämnas på Säpo tycks Aftonbladet inte ha reflekterat över.
Historiens andra ”men” är att även om alla Sjöholms uppgifter är riktiga är det inte uppenbart att Säpo gjort fel. Åsiktsregistrering är förvisso förbjudet i Sverige, men att personer är medlemmar och aktiva i riksdagspartier höjer dem inte över varje misstanke om brott. Aftonbladets rapportering antyder faktiskt att det skulle vara så – att en politisk karriär inom ett riksdagsparti skulle innebära immunitet från brottsmisstankar. Åtminstone får inte Säpo hämta in uppgifter, för då är det automatiskt ”åsiktsregistrering”.
Sjöholms egna uppgifter pekar dock i en annan riktning. Säpo ska ha intresserat sig för vänsterpartister i Colombianätverket och deras kopplingar till Farcgerillan. Säpo ska också ha intresserat sig för uttalanden av Ohly där han talade om ”nödvändigheten av en utomparlamentarisk kamp och att han ställde sig bakom proletariatets revolutionära diktatur”.
Från Säpos sida vill man inte svara på frågor om Sjöholm vilket inte är så konstigt – stora delar av myndighetens verksamhet är sekretessbelagda med hänsyn till rikets säkerhet. Man betonar dock att Säpo inte är intresserade av människors åsikter, utan bara intresserar sig för personer och verksamheter där det finns misstanke om brott.
Att från Sverige stödja gerillaverksamhet i andra länder kan beroende på omständigheterna vara ett brott. Att genom utomparlamentarisk kamp vilja införa proletariatets revolutionära diktatur kan också leda till brott.
Personer som med fog kan misstänkas planera att begå brott mot det demokratiska systemet, mot medborgarnas fri- och rättigheter eller mot nationens säkerhet ska Säpo ha koll på. Det gäller även om dessa personer råkar vara medlemmar i och till och med framstående företrädare för ett riksdagsparti.