Hemlöshet är dessvärre fortfarande ett vanligt problem i Sverige, det visar Socialstyrelsens stora kartläggning som presenterades i tisdags. Totalt saknar 34.000 personer tillgång till en egen bostad. Det är naturligtvis ett bedrövligt facit.
I kartläggningen av hemlösheten finns dock en positiv punkt. Antalet uteliggare, som helt saknar tak över huvudet, har minskat - och det rejält. 2005 tvingades 950 personer sova på gatan. I maj 2011 var antalet nere på 280. Regeringens "tak över huvudet-garanti" kan således sägas ha gett önskad effekt.
Hemlöshet är traditionellt sett ett storstadsproblem. Socialstyrelsens kartläggning visar dock att hemlöshet i dag förekommer i alla län samt i 288 av landets 290 kommuner.
Flest finns i storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Men många är bostadslösa även i Norrbotten. 441 av länets 696 hemlösa finns i Luleå, även om ingen saknar tak över huvudet.
Många som saknar egen bostad är missbrukare, eller socialt utslagna av andra skäl. Men i gårdagens Norrbottens-Kuriren pekar Gerd Bergman, verksamhetschef på socialförvaltningen i Luleå, på en annan växande grupp bostadslösa - de ekonomiskt oförsiktiga.
"De har inkomster och är utan andra sociala problem. De borde klara sig men har svårt att hålla i pengarna. Där har det skett en förändring, det är en grupp som tillkommit".
"Hyran ska man aldrig låta bli att betala, då får man så många andra problem."
Oppositionen har naturligtvis varit snabba med att skylla allt på regeringen. Men de gör det alldeles för enkelt för sig. Orsakerna bakom bostadsproblemen är flera, och det är svårt att se vad som hade varit radikalt annorlunda med en socialdemokratiskt ledd regering.
Visst, bostadsbyggandet går för sakta, hyrorna är för höga, och framförallt - arbetsmarknaden är alldeles för sluten. Där kan politiken göra stor skillnad. Sedan 2005 har dessutom överrepresentationen av utrikesfödda personer ökat markant - och det är tyvärr något som alltför sällan diskuteras offentligt. Men eftersom orsakerna till hemlösheten är individuella bör lösningarna i huvudsak också ligga på individnivå.
För att komma åt de mest utslagna framstår konceptet "Bostad först", som med framgång använts i USA och Tyskland, och i mindre skala även i Stockholm, som en väldigt god idé.
I stället för det vanliga tillvägagångssättet, där den hemlöse genom kissprov, skötsamhet och stenhård övervakning ska "kvalificera" sig för en bostad erbjuds den hemlöse en riktig bostad direkt. Satsningen bygger på idén att en hemlös person behöver en bostad innan den klarar av att ta itu med sina andra problem. Först därefter kopplas socialtjänsten in för att reda ut övriga problem som hindrar personen från att komma på fötter.
Genom "Bostad först" ges den hemlöse plötsligt makt över sin egen situation. Kravet är att den hemlöse inte ska störa grannarna, betala hyran i tid och träffa en stödperson en gång i veckan.
Tanken är lockande. Alla behöver en bostad.