Ledare: Hellre låg lön än ingen

ANNAN BILD. Frågar man de arbetslösa är mer åtgärder och arbetsmarknadsutbildning inte rätt väg att gå.

ANNAN BILD. Frågar man de arbetslösa är mer åtgärder och arbetsmarknadsutbildning inte rätt väg att gå.

Foto: JANERIK HENRIKSSON/Scanpix

Politik2010-11-26 06:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.
Det är inte enkelt att få de olika bilderna av arbetsmarknaden att gå ihop. Norrbotten är ett av de län som sägs stå inför stor arbetskraftsbrist i framtiden. Samtidigt går hundratusentals svenskar arbetslösa. Särskilt unga har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Samtidigt lyfts det fram som ett problem att äldre inte stannar på arbetsmarknaden längre än vad de gör. Många är de som har åsikter om arbetslöshet och arbetsmarknad. Liberala tankesmedjan Fores har i samarbete med Swedbank gått till de arbetslösa själva och låtit dem ge sin bild av verkligheten. Undersökningen, genomförd av Novus Opinion, består av intervjuer med 500 arbetslösa svenskar, slumpmässigt utvalda ur en webbpanel. Resultaten är tankeväckande. Sex av tio arbetslösa uppger att de söker arbete mycket aktivt, ändå var det under perioden augusti-september en femtedel som inte sökte något jobb alls, och 60 procent sökte färre än fem jobb. Det säger något om synen på aktivt jobbsökande - och/eller att det för många arbetslösa finns få jobb att söka. En förklaring kan vara att långtidsarbetslösa är överrepresenterade i urvalet; i denna grupp finns många med otillräckliga kvalifikationer. Flera efterlyser också jobb med lägre krav på utbildning och kompetens, vilket är något för politikerna att ta till sig. Inte bara aktiviteten hos de arbetslösa utan även deras geografiska radar i jobbsökandet är intressant. Inte ens en tredjedel kan tänka sig att flytta för ett jobbs skull. Denna obenägenhet att flytta, som enligt undersökningen gäller oavsett var man bor, är allvarlig. I arbetslinjens Sverige låter det ibland som om arbete skulle vara en skyldighet. Så är det inte. Ingen är tvingad att själv försörja sig. Men den som vill leva av skattefinansierade ersättningssystem måste vara beredd att underkasta sig vissa krav. Och då ska en flytt för att kunna få egenförsörjning inte vara frivillig. Ivern att angripa arbetsmarknadsproblem med åtgärder återfinns idag hos politiker längs hela den politiska skalan, om än mer till vänster. Entusiasmen delas inte av de arbetslösa. Av dem som deltar i en åtgärd tror endast en femtedel att detta gör dem mer anställningsbara, och resultatet för arbetsmarknadsutbildningar är bara något bättre. Ungdomar är särskilt skeptiska. Ett annat intressant resultat är att nästan sex av tio, och sju av tio bland unga, är beredda att gå ned i lön. En majoritet av de arbetslösa ser som ett hinder att det är för dyrt att anställa. Bland unga anses fackföreningar varken göra till eller från när det gäller att få fram fler jobb, men IF Metalls initiativ att släppa fram ungdomsavtal med lägre lön visar att facken kan spela en konstruktiv roll för att öka ungas möjligheter att få arbete. Även Fores opinionsundersökning har sina svagheter. Med ett urval på 500 personer får man vara försiktig med slutsatserna. Men det är som sagt en tankeväckande bild som ges när man frågar de närmast berörda.