LEDARE: Ledare: Hårda ord kan hjälpa

Några små ord kan ibland spela stor roll. Riksbanken höjde i torsdags sin styrränta med en kvarts procentenhet, från 4,25 till 4,5 procent. Det var väntat. Mer av en överraskning, och en otrevlig sådan, var att riksbanken flaggar för fler räntehöjningar; vi kanske får en ränta på 4,8 procent till slutet av året, om det nuvarande höga inflationstrycket på 4 procent håller i sig. Inget roligt besked. Räntorna på bostadslånen följer med torsdagens räntehöjning upp, och blir det fler höjningar får svenskarna addera än högre lånekostnader till redan dyr bensin och mat. Trots att den skenande inflationen egentligen inte är deras "fel". Den är i mångt och mycket importerad utifrån, i form av just höga priser på livsmedel och olja, och låter sig därmed inte styras av riksbankens räntor. Vad riksbanken dock kan göra, och nu gör, är att försöka förhindra att prisstegringarna sprider sig till övriga delar av svensk ekonomi, genom att slå till mot inflationsförväntningarna, som även de är höga. Ett trovärdigt hot om framtida höjningar är nämligen också det en mycket viktig penningpolitisk åtgärd, som om den får effekt inte behöver verkställas, vilket tidigare vice riksbankschef Willy Bergström påpekade i en intervju med P1. Därav den hårda och bestämda tonen från riksbankens chef Stefan Ingves i torsdags, när han meddelade att fler höjningar kan vara att vänta. Hans uppgift är inte lätt, även om själva uppdraget enkelt kan sammanfatts: att hålla inflationen runt två procent. Strömmen in i landet av importerad inflation ligger som sagt utanför hans räckvidd. Dessutom måste Stefan Ingves stå upp mot den storm av upprörda röster som följer på varje höjning - eller tal om höjning - av räntan. Särskilt upprört blir det naturligtvis vid en sådan här tidpunkt, när svensk ekonomi står inför en svacka. Nedgången kan bli djupare om räntan åker upp ytterligare. Fortsätter priserna på mat och energi att stiga kan så bli fallet, och hushållens ekonomi kramas då ur ytterligare av räntor och höga priser på basvaror. En knivig situation att ta sig ur. Men inte omöjlig. Enligt Lars Calmfors, professor vid Institutet för internationell ekonomi, har Sverige ett bättre läge än de flesta andra EU-länder för att hantera en räntehöjning, eftersom våra offentliga finanser är så starka. Sänkta skatter kan därför användas för att parera en nedgång i ekonomin. Och om de riktas rätt, så att arbetsmarknadsdeltagande och företagande gynnas, kan skattesänkningarna göras utan att i sin tur driva på inflationen. Någon säker framgång kan man inte räkna med. Prognoser kan alltid slå fel. Den globala nedgången i konjunkturen kan bli djupare än väntat, och mat- och oljepriserna fortsätta att skena. Bara att hoppas att det är slut på obehagliga överraskningar för ett tag.

Ledare: Ledare: Hårda ord kan hjälpa

Får hotet om fler räntehöjningar effekt behöver det inte förverkligas.