Lantliv, Gård och torp, Sköna hem Country living och Gods och gårdar. Tidningshyllorna svämmar över av tidskrifter om lantlig inredning och ett lyckligt liv på landet.
Landsbygden och den lantliga stilen är hetare än på länge.
För att kommunerna i Norrlands inland ska kunna dra nytta av intresset krävs det att människor erbjuds möjligheter att förverkliga sina drömmar om ett boende på landet. Dels handlar det förstås om att erbjuda välfärd, service och ett bra företagsklimat, men det handlar också om att tillåta människor att skapa sig det liv de själva önskar.
Många är det som drömmer om en bostad eller ett fritidshus med sjöutsikt eller omedelbar närhet till vatten.
Inte det lättaste i ett land där det länge funnits ett otydligt och oflexibelt strandskydd. De nya strandskyddsreglerna som trädde i kraft 2009 skulle däremot bidra till ökad flexibilitet och mer lokalt självstyre.
Skyddet stärktes i områden där exploateringstrycket var starkt och mjukades upp i landsbygdsområden med god tillgång till stränder. Ansvaret flyttades från naturvårdsverket till länsstyrelserna för att öka det regionala inflytandet och förståelsen för de enskilda fallen.
Ja, så var det i alla fall tänkt. I torsdagens NSD läser jag att länsstyrelsen i stället avslår fler dispensansökningar från strandskyddsreglerna i Pajala än vad man gjort tidigare.
Johny Lantto, byggnadsinspektör i Pajala kommun, har börjat tröttna på länsstyrelsens hårda bedömningar.
"Den gamla lagen kritiserades för att det var samma tillämpning över hela Sverige trots de olika förutsättningarna. Men det som skulle bli lättnader har i stället blivit skärpningar. Faktum är att vi levt med lagen i två år och det har blivit värre."
"Vi upplever att länsstyrelsen är tuffare än vad Naturvårdsverket var på sin tid. Här i Norrbotten tillämpar de i alla fall regelverket strikt", säger han.
Enligt Johny Lantto beviljas bara 30 procent av dispensansökningarna i Norrbotten mot 70 procent i Västerbotten.
De nya strandskyddsbestämmelserna är knappast felfria, men det är svårt att se varför resultaten skulle vara så fruktansvärt olika i de bägge grannlänen. Huvudansvaret vilar i stället sannolikt på ett gäng övernitiska tjänstemän.
Pajala kommun kan, med den nya gruvan, komma att få ett tillskott på ett par hundra människor de kommande åren. Det är välbehövligt. Kommunen, som fram till 2009 minskade sin befolkning 50 år på raken, har i dag landets näst högsta medelålder.
Visst, allemansrätten och de stora tysta skogarna ska skyddas. Liksom vidderna och älvarna. Man ska inte få bygga överallt och man bör absolut inte bygga bort det som är unikt och säljande med Pajala och övriga Norrbotten.
Men någon begränsning får det ändå vara på strandskyddet. Pajala är Sveriges 13:e största kommun till ytan och har en befolkningstäthet på 0,79 invånare per kvadratkilometer. Flera stora älvar med biflöden skär rakt genom kommunen. Här om någonstans bör det väl finnas stränder så det räcker till alla?