LEDARE: Ledare: Granska snårskogen

Nuvarande regering är inte den första som gått bet på regelförenkling. Alla partier bekänner sig till ambitionen att minska regelkrånglet, men i prak-tiken gör de ofta tvärtom. Granskar man den politiska förslagsfloran är det inte förenklade eller avskaffade regler det brukar handla om. Snarare är det ofta så att politikerna vill addera sina favoritinslag till den redan omfattande snårskogen av regler. Regelinflationen verkar visserligen ha avstannat denna mandatperiod; en minskning av kostnaderna för den administrativa bördan kan skönjas de senaste åren. Men till regeringens ambitiösa mål att minska företagens administrativa kostnader med 25 procent synes det fortfarande vara långt kvar. För att driva på detta arbete arbetar sedan 2009 den statliga kommittén
Regelrådet med att systematiskt granska hur förslag från Regeringskansliet och myndigheter på nya och ändrade regler påverkar företagens ekonomi. Regelrådet granskar om regelförändringarnas konsekvenser för företagen utreds ordentligt när myndigheterna tar fram sina förslag, och om enklast möjliga lösning, ur företagens perspektiv, är det som valts. I sin första årsrapport berättar Regelrådet att omkring 40 procent av förslagsremisserna som rådet yttrat sig över har avstyrkts, och hälften av konsekvensutredningarna har befunnits vara bristfälliga. Ett ganska dystert
resultat, konstaterar rådet. Men när Regelrådet i måndags besökte Svenskt Näringsliv i Luleå sade dess ordförande Stig von Bahr att han vill se långsiktigt på rådets arbete. Det går inte att på ett år förändra en byråkratis djupt inrotade kultur och arbetsmetoder. Utmaningen att minska regelbördan blir än större av att drygt hälften av
näringslivets administrativa kostnader har sin grund i EU-lagstiftning, som självklart är svårare att påverka från svenskt håll. Företagarna är säkert missnöjda med att regelförenklingsarbetet går långsamt. Men de får försöka trösta sig med att det kunde ha varit ännu värre. Som Luleåbon och företagaren Maud Spencer, ersättare i Regelrådet, sade, gör rådet en städinsats: "Vi märks först om vi inte gör något". Stig von Bahr valde att kalla Regelrådet för "vakthund". Tjänstemän gillar inte att få sina förslag avstyrkta, och vetskapen om att Regelrådet håller ett vakande öga på regeringskansli och myndigheter kan få dem att tänka till en extra gång när nya regler tas fram. Om regeringens inrättande av Regelrådet kan leda till att en sådan självkritisk granskning sprider sig inom politiken och byråkratin, är det en viktig långsiktig insats för Sveriges näringsliv. Blotta mängden av regelivrare gör dock att Regelrådet är en välbehövlig vakthund. Även om rådets granskning naturligtvis lägger en ytterligare börda på våra byråkrater.

Ledare: Ledare: Granska snårskogen