LEDARE: Ledare: Fyll igen hålen

Dåliga vägar är ett "kärt" diskussionsämne bland norrbottningar. Artiklar och insändare där upprörda röster höjs om vägarnas erbarmliga tillstånd i länet återkommer. Senast i gårdagens Kuriren skrev Andreas Lind, VD för Norrbottens Handelskammare, en debattartikel på temat, där han kräver ökade anslag till vägunderhåll i regionen. "En god vägstandard är nödvändig för att våra norrbottniska företag ska kunna vara konkurrenskraftiga", skriver Andreas Lind. Han har rätt. En god infrastruktur är avgörande för att ett samhälle ska fungera väl. Tyvärr är den inte så god som den borde vara, varken i Norrbotten eller på många andra håll i landet. I en nyligen genomförd undersökning från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, visar det sig att de styrande i 9 av 10 kommuner, landsting och regioner vill se ökade satsningar på transportinfrastrukturen. Resultatet är inte överraskande. När har någon politiker någonsin avstått från att ropa efter mer statliga satsningar och stålar? Men de är i detta fall långtifrån de enda att anse att transportnätet i Sverige brister. De får till exempel medhåll från två företrädare för den statliga myndigheten Nutek, vilken har till uppdrag att främja tillväxt i hela landet. De skrev tidigare i år i en debattartikel i DN (5 mars) att "investeringarna i transportinfrastrukturen under en lång rad av år inte hållit jämna steg med den ekonomiska utvecklingen". Problemen syns tydligt: "ett järnvägsnät som passerat kapacitetstaket när det gäller godstransporter, dagliga köbildningar på infartslederna kring våra storstäder, frustrerade tågpendlare ..., ett kraftigt eftersatt vägunderhåll i skogslänen". Sverige har enligt debattörerna i årtionden legat efter många andra länder i Västeuropa när det gäller satsningar på infrastruktur. Staten har under lång tid helt enkelt inte tagit sitt ansvar Även finansminister Anders Borg (m) har visat sparsmakat intresse för kostsamma väg- och järnvägsprojekt. Han håller hårt i slantarna. Väl hårt, enligt de båda Nutek-debattörerna, som hävdar att statliga kalkyler ofta underskattar de positiva effekterna på samhällsekonomin av investeringar i infrastruktur. De lyfter också fram problemet att infrastrukturprojekt i Sverige är en segdragen historia på grund av långa "planerings- och genomförandetider." Bara projekteringen är en mödosam process. Lägg till det alla överklaganden som automatiskt anländer vid större infrastrukturprojekt. Förseningar är vanliga, Botniabanan bara ett exempel bland flera. De lokal- eller regionalpolitiker som hoppas på en snar "quick fix" på sina
hemmaorters transportproblem kan alltså sluta hoppas. Att bygga vägar och järnvägar tar tid. Desto viktigare då att staten börjar agera redan idag för att fylla igen hålen i svensk infrastruktur. Bättre underhåll av de vägar vi redan har vore en bra början.

Ledare: Ledare: Fyll igen hålen

Det är uppenbart att transportnätet i Sverige brister.