Friskolereformen har gett medborgarna makt. Något annat går inte att påstå.
21 elever, en hel högstadieklass, flyttar till hösten från den kommunala skolan till Norrskenets friskola i Boden. Orsaken är kommunens klantiga hantering av nedläggningen av Sandenskolan och överflyttningen till Korpenskolan.
"Vi trodde att det skulle bli en smidig övergång. Det här känns tråkigt. Vi vill att våra barn ska känna trygghet. Det är nog uppslitande för eleverna att byta skola, nu har vi inget annat val än friskola", sa Lars Jonsson, talesperson för föräldrarna till Kuriren i går.
Eleverna skulle enligt kommunens beslut bara ha fått med sig en av lärarna från Sandenskolan när klassen skulle flyttas över till Korpenskolan. Det var anledningen till att föräldrarna gick till handling.
"Vi tog ett gemensamt beslut och det känns bra. Men vi är mycket oroade över vad kommunen håller på med. Det enda vi vill är att barnen ska känna sig trygga genom att få med sig fler lärare och så blir det på det här sättet."
"Vi har försökt föra en konstruktiv dialog med de ansvariga utan framgång. Allt för våra barns skull. Det här blev frukten av kommunens schabbel med att underbygga sina beslut vid en organisations- och strukturförändring", sa Lars Jonsson.
Ordföranden i utbildningsnämnden, Britt-Marie Loggert Andrén (S), beklagade beslutet och konstaterade att det innebär ett ekonomiskt avbräck.
Så är det säkert, men i sådana fall är det välförtjänt.
Pengarna följer eleven. En dålig friskola får till skillnad från en dålig kommunal skola inga pengar av skattebetalarna.
I bland framställs det som att friskolorna skulle dränera kommunerna på skattepengar. Det är fel. Ersättningen som friskolorna får för varje elev bestäms av hur mycket kommunen spenderar på sina egna elever och skolor.
Själva driftsformen som sådan har knappast någon större betydelse för de flesta föräldrar. De vill sätta barnen i en trygg och bra skola. Punkt. Innan friskolereformen hade dock eleverna och föräldrarna från Sandenskolan aldrig kunnat bryta sig loss. Då hade klassen varit utelämnad till barn- och utbildningsnämndens godtycke.
Det är verkligen egendomligt hur friskolornas vara eller inte vara kan vara en så viktig symbolfråga för arbetarrörelsen. "Friskolebolagen täljer guld", sa Socialdemokraternas tidigare partiledare Håkan Juholt. Och LO-kongressen sade bara för ett par veckor sedan blankt nej till vinster i välfärden. Skulle förslaget få gehör skulle över 100.000 anställda tvingas byta arbetsgivare!
I dag går 16 procent av alla landets elever i friskola, resterande går i kommunala skolor. Enligt en undersökning som Dagens samhälle gjorde förra året driver 85 procent av skolföretagen bara en enda skola. Vinstnivån i branschen ligger dessutom på måttliga 5 procent.
Friskolereformen har nu 20 år på nacken. Majoriteten av föräldrar elever uppskattar möjligheten att kunna välja mellan kommunala och fristående skolor.
Det finns mycket som kan förbättras i den svenska skolan. Men friskolorna är här för att stanna.