Alla friskolor är inte bra och alla kommunala skolor är inte dåliga.
Men fler friskolor förbättrar elevernas resultat. Det slås fast av IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, i en rapport som presenterades i går.
En högre andel elever i friskolor förbättrar resultaten på elevers nationella prov och betyg i matematik och engelska i grundskolans årskurs 9. Det gäller eleverna i friskolor såväl som kommunala skolor.
De positiva effekterna sitter kvar även i gymnasiet och högskolan. Skolkostnaderna för kommunerna ökar inte heller när fler väljer friskolor.
Det är några av slutsatserna som dras i IFAU-rapporten, med det osannolikt långa namnet "Har den växande friskolesektorn varit bra för elevernas utbildningsresultat på kort och lång sikt?".
"Det tar 8-10 år efter att friskolereformen infördes innan vi hittar tydliga positiva effekter. Det beror troligen på att det tog tid för friskolor att bli mer än ett marginellt fenomen i de flesta kommuner", säger professor Mikael Lindahl som skrivit rapporten tillsammans med Anders Böhlmark.
Det lönar sig alltså att ge medborgarna makt och eget inflytande.
Det är lätt att glömma bort. Men det var inte alls särkilt länge sedan kommunerna dikterade i vilka skolor eleverna skulle gå i.
Före friskolereformen 1992 var det enbart de riktigt välbärgade som hade tillräckliga ekonomiska möjligheter att köpa sig valfrihet. I dag, när godkända friskolor finansieras med allmänna medel, är det många fler som fått möjlighet att välja.
Det var en stor reform med enorm praktisk betydelse. Antalet friskolor har växt kontinuerligt sedan 1992 och nu går mer än tolv procent av alla grundskoleelever i friskolor. IFAU-rapporten visar att friskolereformen varit lyckad, och att medborgarna är bättre lämpade än politikerna att välja skola.
Även i ett glesbefolkat län som Norrbotten finns det i dag flera alternativ till den kommunala skolan. Men andelen friskolor kunde vara högre. Socialdemokrater och vänsterpartister brukar svära över den fria etableringsrätten som, efter Skolverkets godkännande, ger friskolor rätt att etablera sig var de vill. Men kvaliteten på skolan ska inte offras bara för att kommuner vill vara bekväma.
Vad som driver på den positiva utvecklingen är inte kartlagt.
"Vi vet inte om det är konkurrensen som gör att skolor förbättrar sig, eller om nya idéer sprids i större utsträckning. Vi finner inte att olika typer av friskolor skulle generera olika effekter", säger Mikael Lindahl.
Den svenska skolan saknar verkligen inte problem, och det får gärna göras fler utvärderingar.
Trots stora tillflöden av resurser levererar den år efter år magra resultat. En förklaring kan vara bristen på arbetsro, som till stor del beror på att man inte lyckats nå långsiktiga och breda politiska överenskommelser om skolan.
Men det jag undrar mest av allt är hur det skulle se utom friskolorna hade stoppats. Var hade den kommunala skolan varit i dag, om den aldrig utmanats?