Innan den 10 mars 2011, då valberedningens ordförande Berit Andnor presenterade sitt förslag till ny partiledare, var det få som visste vem Håkan Juholt var. Ännu färre hade tänkt tanken att Håkan Juholt skulle leda partiet och därmed bli Socialdemokraternas statsministerkandidat.
Det gick som det gick. Men vad var det som egentligen hände bakom kulisserna när Håkan Juholt valdes till partiledare?
För ett par veckor sedan landade SVT-journalisten Margit Silbersteins och statsvetarprofessorn Tommy Möllers omtalade bok En marsch mot avgrunden (Bonniers), i mitt postfack. Boken, som skildrar hur Håkan Juholt blev, verkade och avgick som partiledare för Socialdemokraterna, är ännu inte färdigläst. Men en del har jag i all fall förstått.
Ett centralt avsnitt i boken behandlar hur tidigare finansministern Pär Nuder, besviken över att ha petats som ekonomisk talesman av den tidigare S-partiledaren Mona Sahlin, först utmanövrerade henne och senare lyfte fram Juholt som Sahlins efterträdare.
Särskilt osannolikt låter det inte. Det är klart att det har funnits grogrund för ett hämndbegär. 2006 blev Nuder, som Göran Perssons kronprins, först av med jobbet som finansminister. 2008, när Nuder fick kicken av Sahlin som ekonomisk talesman för Socialdemokraterna, förklarade han för pressen att han skulle gå hem och njuta av en flaska Allesverloren - "allt är förlorat".
"Det är en samstämmig bild att Håkan Juholt övertalades av Pär Nuder att tacka ja. Nuder lovade också att stå upp för Juholt när han väl valts till partiledare, och bli hans rådgivare ...", står det att läsa i boken En marsch mot avgrunden.
Reaktionen på det påståendet har inte varit nådig från Pär Nuder. Förra veckan hotade han att stämma författarna. I går förnekade han i skarpa ordalag i DN Kultur att han skulle ha skulle ha stått bakom utnämningen av Juholt - för att hämnas på Mona Sahlin.
"Jag blev lika överraskad som andra när Juholts namn plötsligt fördes fram i processens slutskede. I min värld var han aldrig ett partiledarämne. Den påstådda övertalningen är helt enkelt en lögn, byggd på källor som vill skriva om historien", skrev Nuder i en debattartikel i DN.
Ord står mot ord. Det är givetvis en svaghet att boken bygger på anonyma källor. Men frågan är om en ansedd journalist och politisk kommentator i public service-tv samt en statsvetarprofessor skulle ha så mycket att tjäna på att skarva med sanningen?
"Aldrig ett partiledarämne", skriver förresten Pär Nuder om Juholt. Det är nog inte många som säger emot. Men allt ska inte lastas på honom. Framdriven av partivänstern (och eventuellt Nuder) tog han över ett parti som redan befann sig i djup kris. Högerfalangen ville ha Mikael Damberg, Thomas Östros eller Sven-Erik Österberg - vänstern föredrog vem som helst förutom dem. Det råkade bli Juholt.
Trots statsministerlönen kan det inte vara lätt att heta Håkan Juholt i dag. "En person av en sådan kaliber måste partiet ta tillvara", sa Stefan Löfven efter att han tagit över och lovade Juholt ett nytt toppjobb inom partiet.
Förr veckan blev det klart med Juholts nya arbetsuppgift: Han blir suppleant i kulturutskottet ...