Ledare: Framgångsrik omsorg

KVALITET. Det gäller att veta vem som ska stå i centrum.

KVALITET. Det gäller att veta vem som ska stå i centrum.

Foto: ERIK G SVENSSON/Scanpix

Politik2010-10-15 06:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.
"Svensk äldreomsorg är mycket bra". Så inleder Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, en ny rapport, "Framgångsfaktorer inom äldreomsorgen". Säkrast så. Jämförelser är känsliga saker, bäst då att börja med en reservation om det generellt fina jobb som personalen i äldreomsorgen gör. För brukare och anhöriga är det ingen nyhet att det likväl ibland brister. SKL:s egna undersökningar visar också skillnader i resultat och kvalitet över landet. Det SKL gör i den här rapporten är att leta efter de faktorer som gör skillnad. Relativt större kostnader, kommunstorlek och geografiskt läge, spelar enligt SKL mindre roll för resultatet. Inte så att pengar är betydelselöst, men ytterligare tillskott över en viss nivå garanterar inte högre kvalitet. Det är annat som avgör. SKL har intervjuat företrädare för förvaltningen i trettio kommuner, och finner åtta framgångsfaktorer: individuellt anpassad omsorg; välutvecklad personalstrategi; förankrad verksamhetsstyrning; tydlig rollfördelning mellan politiker och tjänstemän; systematisk kvalitetsutveckling; brukarorienterad organisationskultur; strukturerat samarbete med landstinget; aktivt samarbete i kommunala nätverk. Det kan enklare sammanfattas som samarbete, tydlig fördelning av roller och ansvar, och allra viktigast: den äldres behov som ledstjärna. I en del kommuner finns arvet från "långvården" kvar, med en homogen syn på äldre som vårdobjekt, i stället för individer med ett brett behov av anpassad omsorg. Ibland blir perspektivet för personalorienterat, trots att brukaren ska stå i centrum. Att döma av debatten i Norrbotten finns det problemet även här. Det behöver slås fast att schemaläggning och utformning av tjänster främst ska anpassas till omsorgstagarnas behov, inte personalens. Införande av lagen om valfrihet, lov, som ger äldre rätt att välja omsorgsgivare, kan på sikt skapa större hänsyn till "kunden". Personalens villkor är självklart också viktiga. Det måste finnas möjlighet till utbildning och karriär. Individuell lönesättning är ett bra sätt att rekrytera och behålla personal. "De som är guldägg ska ha bra betalt", som en förvaltningschef uttrycker det i rapporten. För låg personalomsättning är inte heller bra. Alternativ bland arbetsgivare behövs även inom äldreomsorgen (loven, återigen). Samverkan är en högrelevant faktor för norrbottnisk del. Motsättningar mellan landsting och kommuner finns, och tenderar att förvärras av maktkamp och personmotsättningar inom ett visst parti. Det allra viktigaste är att ha rätt person på rätt plats. Organisation i all ära, men okunniga tjänstemän, oengagerad personal eller odugliga politiker kan alltid ställa till det, oavsett hur goda "kvalitetsledningssystem" eller "rutiner för att tillgodose vård- och omsorgsbehov" man har. Inga rutiner i världen kompenserar helt för inkompetens eller fel inställning.