Några av hyresgästerna trädde fram i tidningen. Och de flesta gav en mörk framtidsbild.
Jag hoppas att oron är obefogad. Hyressättningen förhandlas även i fortsättningen med Hyresgästföreningen och enligt Svenska Bostadsfondens vd Lars Swahn är företaget i Luleå för att stanna.
Lulebos ordförande Malin Lagerwall (S) har helt rätt när hon säger att vore bra med fler aktörer på bostadsmarknaden. Det kommunala bostadsbolagets är totalt dominerande och innehavet uppgår till mer än 80 procent av hyresbeståndet i kommunen.
De 382 sålda lägenheterna, motsvarar bara några promille av Lulebos totala bostadsinnehav.
Men i stället för att lämna över hela området från en hyresvärd till en annan kunde man ha delat upp beståndet mellan flera fastighetsägare. Det hade bidragit till variation. Och varför erbjöds inte hyresgästerna att köpa lägenheterna? Ett eget ägande skulle ge de boende mer säkerhet och självständighet och ännu mer variation. Som det ser ut nu är hyresrätt det enda alternativet.
Örnäset är den sjätte försäljningen som Lulebo gör. Tidigare har det kommunala företaget sålt ut bostadsinnehav på Porsön, Mjölkudden, Malmudden, Skurholmen och Svartöstan.
I stället för att syssla med tråkig förvaltning av gamla ytterstadsdelar satsar Luleåbo numera på prestigebyggen i de centrala delarna. Ta bara höghusen på Lulsundsberget som exempel. Så här låter beskrivningen på Lulebos hemsida:
"Luleå har fått ett nytt landmärke, eller snarare två. Husen på Lulsundsberget är i blickfånget oavsett från vilket håll man närmar sig Luleå. De förändrar bilden av Luleås skyline, för alltid. Samtidigt erbjuder de en fantastisk boendemiljö med en sagolik utsikt över staden och dess omgivningar. Här har du stadens puls framför dina fötter och stora friluftsområden runt hörnet."
Jaha. Stadens puls framför fötterna och stora friluftsområden runt hörnet - det har man väl i princip på Malmudden, Skurholmen och Lövskatan också?
Det finns så klart andra skillnader, men det råder ingen tvekan om att det är höjden, imagen och prestigen som är det viktiga. Något att njuta av för politiker och höga tjänstemän i Lulebo, som gillar att leka företagare med andras pengar.
En trerummare på Lulsundsberget kostar i trakterna av 8 .500 kronor i månaden. En fyra upp till 13.800 kronor.
Är meningen med "allmännyttan" i Luleå att bygga exklusiva lägenheter för hyfsat välbeställda människor? Vilket privat bostadsbolag skulle inte klara inte av det?
Jag tycker att hyresrätten har en viktig roll att spela på bostadsmarknaden. Den bidrar till flexibilitet på en rörlig arbetsmarknad och är ett alternativ för alla som inte har råd att köpa en egen bostad. Men ett kommunalt bostadsbolags kärnuppgift måste väl ändå vara att träda in när den privata hyresmarknaden inte fungerar, och se till att de som har det sämst ställt har ett bra boende.
Inte att uppföra landmärken som ska bättra på Luleås skyline.
Nej, jag saknar en bostadspolitisk tanke kring vad Lulebo ska användas till.