I dag finns det cirka 1,7 miljoner pensionärer i Sverige. Det brukar kanske inte framgå i debatten alla gånger, men samtliga är faktiskt individer med specifika krav och behov.
Detta kommer vi snart att bli varse om. I takt med att 40-talisterna blir äldre kommer kraven på äldreboenden och hemtjänst också att öka. Äldrefrågorna kommer med stor sannolikhet att få en större tyngd i den politiska debatten. Och det inte bara under valår.
Det är på tiden. Människor måste nämligen ha en aktiv roll i ett välfärdssamhälle. Medan alternativen inom skolan är närmast oändliga sker hela 90 procent av all äldrevård i kommunal regi.
Konkurrens mellan olika utförare och boendeformer ger inte bara mer egenmakt och fler alternativ till de äldre. Det ger också kvalitetsförbättringar och ökade valmöjligheter för sjuksköterskor, undersköterskor och vårdbiträden. Arbetsgivarna måste plötsligt anstränga sig om de vill behålla duktig personal.
Äldreomsorg landar av tradition oftast i en politisk diskussion om kronor och ören. Men det är inte alls säkert att mer pengar eller fler anställda automatiskt betyder att verksamheten blir bättre. Sverige är inte bara det land som lägger ner mest resurser på äldrevård - vi har fler anställda inom äldreomsorgen än något annat land.
Jag tror i stället att många av problemen i äldrevården har helt andra orsaker, nämligen det som brukar beskrivas som baksidan med Folkhemmet: Storskalighet, kollektivisering och avhumanisering.
Genom det så kallade omvårdnadslyftet satsar regeringen nu en miljard på kompetensutveckling för chefer och personal inom äldreomsorgen mellan 2011 och 2015. En ny nationell värdegrund för äldreomsorgen trädde dessutom i kraft den 1 januari. Men räcker det verkligen för att öka kvaliteten? Tveksamt.
Det kommer att gå undan de närmaste åren. Enligt socialdepartementet förväntas andelen äldre i befolkningen öka från dagens 17 procent till 25 procent år 2050. År 2025 har norrbottningarna behov av äldreomsorg ökat med 36 procent enligt färsk statistik från SCB.
Det är enorma utmaningar som väntar välfärdssystemen. Enligt Sveriges kommuner och landsting, SKL, kommer skatten att behöva höjas med 13 kronor per hundralapp, eller 40 procent, om vi ska behålla vår nuvarande nivå i äldreomsorgen under 2010-2035.
Man kan också vända på perspektiven och se positivt på att människor är piggare och friskare längre upp i åldrarna. Att befolkningen åldras, hälsan förbättras och livslängden ökar är förstås i grunden en mycket positiv utveckling.
Detta försöker man inte minst ta fasta på i Boden där seniormässan Livet leker tar plats i Boden Arena under fredag och lördag. Där varvas under två dagar föredrag, utställare och debatter - allt med fokus på äldre. Under fredagen debatterar jag äldreomsorg med landstingsrådet Agneta Granström (MP), författaren och konsulten Barbro Skoglund, Vårdalstiftelsens vd Thorbjörn Larsson och socialförsäkringsutskottets vice ordförande Lena Hallengren (S).
Kom gärna dit och lyssna ställ frågor!