Sommaren närmar sig och det semesterplaneras för fullt. Hos Norrbottens landsting är personalsituationen ännu inte löst.
Det är svårt för svensk sjukvård att få tag på vikarier, särskilt sjuksköterskor. Flera landsting, däribland Norrbottens, är beredda att som en sista utväg försöka locka ordinarie personal att jobba mer. Den som är beredd att avstå sommarsemestern mot senare ledighet kan i Norrbotten få upp till 20.000 kronor i bonus. Andra landsting är mer generösa, eller kanske mer desperata.
Traditionen med semester förlagd till sommaren är en kvarleva från industrisamhället. Det passade fabriksarbetarna bra att få ledigt när möjligheterna till fint väder var som bäst, och för fabriksägarna var det smidigt att kunna anpassa produktionen till en enda sammanhängande period av semester.
Fabriker måste numera producera för fullt, året runt. Företag och myndigheter kan inte bara slå igen. Vårdgarantin innebär - tack och lov - att högre krav ställs på en tillgänglig sjukvård.
Ändå tycker många arbetsgivare fortfarande det är en utmärkt idé att trycka ihop semesterledigheten till juli och augusti. Och många anställda vill ha sin långa sommarledighet. Men inte alla.
Semester borde 2011 vara en sak mer mellan arbetsgivaren och den enskilde arbetstagaren. Ledighet borde oftare kunna bytas mot pengar. De som vill borde kunna ta ut sin semester när det passar, i stället för att tvångsförvisas under sommaren. Ökad flexibilitet gynnar alla. Om planeringsarbetet blir mer utmanande för en och annan arbetsgivare, är det ett pris värt att betala.
Att locka människor till arbete i vården är nu inte bara en utmaning under sommaren. Med pensionsavgångar och den spridda bilden av ett tufft arbetsklimat med föga förstående arbetsgivare, står svensk sjukvård och omsorg inför rekryteringsproblem.
Finansminister Anders Borg (M) har fått kritik efter att han klagat på höga ingångslöner i kommuner och landsting. Och dålig lön är inte rätt sätt att locka fler till vårdyrkena.
Men då ska man komma ihåg att medellönen för ett vårdbiträde som arbetar heltid ligger runt 20.000 kr, för ett jobb utan några större krav på kvalifikationer, medan lönen för en undersköterska bara ligger en tusenlapp högre. Det visar att löneskillnaderna mellan olika personalkategorier måste öka; liksom möjligheterna att göra karriär inom vårdsektorn, för att fler ska lockas dit.
De som kritiserar Borg för snålhet bör även betänka att regeringens skattesänkningar varit ett effektivare sätt än facklig förhandling att ge stora reallönelyft till vårdpersonalen. Men det skulle behöva löna sig ännu mer att arbeta. Fortfarande äts alltför mycket, av exempelvis den bonus en person får som avstår sin sommarledighet, upp av skatt.
Det behövs också fler män i vårdsektorn. Den förändring som alliansen gjort av a-kassereglerna, så att den som stämplar direkt måste söka jobb utanför sitt yrkesområde, är utmärkt. Arbetslösa män ska inte kunna leva på a-kassa och vägra ta jobb de ser som "kvinnogöra".