Mulet och ruggigt har det varit de senaste dagarna. Men även om vi skulle ha mer tur med vädret resten av sommaren, lär det inte kunna förbättra prognosen för svensk ekonomi de kommande månaderna.
När organisationen Svenskt näringsliv i går lade fram sin andra konjunkturrapport för 2008, fanns en av deras nationalekonomer, Göran Grahn, på plats i Luleå för att leverera en prognos för ekonomin.”Det blir svalare”, sammanfattade han.
Den fleråriga globala högkonjunkturen mattas medan den amerikanska finans- och bolånekrisens effekter sprider sig. I Sverige räknar Svenskt näringsliv med att BNP-tillväxten dämpas.
I rapporten justeras deras tidigare prognos på 1,9 procents tillväxt i år ner till 1,7 procent. Sysselsättningen fortsätter att öka, men i svagare takt.
Antalet nyanmälda arbetsplatser på arbetsförmedlingarna minskar. Framför allt kommer folk att handla mindre, den privata konsumtionen stiger med endast 0,7 procent i år, jämfört med 2,3 procent förra året.
Ändå är det inget katastrofscenario vi står inför, enligt Svenskt näringslivs bedömning. Arbetslösheten förblir låg och investeringarna ligger kvar på en hög nivå, exempelvis inom gruv- och metallsektorn, vilket är positivt för Norrbottens del.
Problemet är att medan vissa delar av svensk ekonomi blir svalare är andra väldigt heta.
Stigande priser på råvaror och livsmedel har pressat upp inflationen i Sverige till fyra procent, den högsta på femton år. Allt fler har fått börja hålla hårdare i plånboken för att få pengarna att räcka. Bland annat har svenska hushåll trimmat ner sommarens semesterbudget, visar en undersökning från Nordea.
Riksbanken, som har till uppgift att hålla nere inflationen, står inför ett grannlaga bekymmer. Enligt handboken ska de höja räntan, vilket hotar att bromsa in den inhemska ekonomin. Och mycket till effekt på inflationen har en höjning inte ändå, eftersom det mesta av inflationen importerats med oljan och maten.
Staten har det lättare. Dyrare drivmedel och mat ökar momsintäkterna, och minskad sjukfrånvaro ger mer inkomstskattekronor till statskassan.
Ekonomistyrningsverket beräknar det offentliga budgetöverskottet till hela 150 miljarder i år. Ett massivt överskott; staten skulle till exempel kunna avstå helt från statlig inkomstskatt, som drar in 40 miljarder per år, och ändå göra ett rejält plusresultat.
Men några större skattesänkningar är inte att vänta. Trots att det, som Göran Grahn betonade i går, faktiskt är möjligt att sänka skatter på ett sätt som stimulerar arbete och företagande och förbättrar hushållens ekonomi, men ändå inte blåser på inflationen.
Och om inte skatterna kan sänkas nu när statens kassakista svämmar över, när ska det då ske, kan man undra?