LEDARE: Ledare: Ett försvar i tiden

Försvarspolitik frestar på tålamodet. Regeringens inriktningsproposition för hur försvaret ska se ut 2010-2014 fördröjdes ett halvår. Och det rådde länge osäkerhet om när propositionen skulle vara klar. Vilket tyder på att det förhandlats in i det sista. Källor till TT bekräftar detta. Antagligen var det major Jan Björklunds (FP) krav på reservförband som ställde till bekymmer. Nu fick han till sist sin vilja igenom, i form av fyra tröstbataljoner av högst oklar nytta, plus ett kompani stridsvagnar som ska stå i ett förråd på Gotland och samla damm. Priset för denna eftergift till folkpartiet blir 100 miljoner kronor. Men 0,25 procent av hela försvarsbudgeten på 40 miljarder är billigt för att äntligen kunna ge svensk försvarsmakt en tydlig inriktning. Som försvarsminister Sten Tolgfors (M) påpekade när han presenterade förslaget på torsdagen har det gått alldeles för många år då försvarsfrågan fått alldeles för lite uppmärksamhet. Försvaret har ställts om men med en oklar inriktning och otydliga eller för låga krav på prestation. Tills nu. Nu är det insatsförmåga som gäller. Idag, inte om ett år; i Sverige och utomlands, inte antingen eller; på riktigt, inte bara på papperet. 11.400 soldater tillgängliga inom ett år ska bli 50.000 tillgängliga inom en vecka (efter beslut om höjd beredskap). Förmågan till internationella insatser fördubblas. Inriktningen blir nu på mindre, mer flexibla och rörligare arméenheter som kan stödjas av flyg eller marina stridskrafter, allt efter behov. Rekryteringen blir helt baserad på frivillighet, ett stort steg framåt. Värnplikten har spelat ut sin roll. Omställningen av försvaret innebär också i vissa fall ett steg tillbaka. Ett flerbefälssystem är redan under införande, en tillbakagång till en tidigare - och bättre - ordning som ger försvaret fler specialister, i kontrast till den generalistroll som officersyrket länge utvecklats mot. Än är man dock inte i hamn. All förändring möts av motstånd. En omställning av det här slaget kommer knappast att kunna genomföras utan att grund-organisationen på sikt påverkas, även om regeringen lovat att inte röra den under innevarande mandatperiod. Och varje förslag till förändring av grundorganisationen kommer att mötas av lokal- och regionalpolitiska motaktioner. Byråkratier är dessutom i sig tröga att förändra. Detta gäller antagligen särskilt i en traditionsburen organisation som Försvarsmakten, där man inte alltid är så förtjust i att ta order från civilister. Lyckas reformen får Sverige en av Europas mest moderna försvarsmakter, enligt Sten Tolgfors. Det lär inte blidka de som harmas över att försvaret blir mindre. Men poängen är att det kommer att kunna uträtta mer.

Ledare: Ledare: Ett försvar i tiden