Ledare: En talande tystnad

GRANNVERKSAMHET.Kärnkraftsbyggen i Finland väcker få protester i Sverige.

GRANNVERKSAMHET.Kärnkraftsbyggen i Finland väcker få protester i Sverige.

Foto: ROBERT HENRIKSSON/SvD

Politik2010-07-20 06:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.
Det blev klartecken till ett nytt kärnkraftverk i norra Finland när den finska riksdagen röstade om saken i början av juli. Beslutet angår Sverige. Kärnkraftsbygget kommer att ske i Simo tre mil från Haparanda, eller i Pyhähoki i jämnhöjd med och 15 mil från Skellefteå. Ändå har nybygget väckt ganska lite debatt i Sverige (och i Finland). Få svenska instanser har kommit in med synpunkter. En är Övertorneå kommun, vars kommunalråd Linda Ylivainio (C) säger till Ekot att hon inte är nöjd med svaren på de frågor kommunen ställt om byggets miljöeffekter på Torneälven. I Skellefteå har bygget enligt kommunalrådet Bert Öhlund (S) inte varit kontroversiellt överhuvudtaget. De stora protestmarscherna har uteblivit. Språkröret Peter Eriksson (MP) ger i P1-morgon en förklaring till tystnaden: att det kanske kan kännas konstigt att protestera mot kärnkraftverk i Finland när vi har kärnkraft i Sverige. För Miljöpartiet ska detta emellertid inte behöva vara något problem, partiet är ju emot kärnkraftverk oavsett var och hur de byggs. En annan bidragande orsak till att det manifesterade motståndet hittills varit måttligt är att det dröjer innan ett nytt kraftverk blir färdigt. Bygget inleds tidigast 2012 och än är det inte avgjort var placeringen blir. När kärnkraftverket börjar bli klart kan det bli mer muller. Oavsett inställning i kärnkraftsfrågan i princip, vill ju få i praktiken ha reaktorerna nästgårds. Framför allt är dock tystnaden talande såtillvida att den visar hur kärnkraften inte längre är en lika brännande fråga i Sverige. Uppenbarligen delar inte folk Peter Erikssons och hans partis oro för att ny kärnkraft ska öka trycket på uranbrytning, eller hämma investeringar i vindkraft. Eller så värderar de sådana eventuella följder annorlunda än språkröret. På politisk nivå har ett genombrott skett i frågan i Sverige. Efter att Centerpartiet svängt har de borgerliga äntligen lyckats bli av med den låsning i energipolitiken som hängt över dem sedan kärnkraftsomröstningen 1980. Samma förändring har faktiskt i viss mån skett även bland socialdemokrater, varav många, framför allt fackligt verksamma på industrisidan, ser med stor oro på den kärnkraftsfientlighet som Socialdemokraterna anslutit sig till genom att ingå allians med Vänstern och Miljöpartiet i energipolitiken.
Metallaren och Luleås kommunalråd Yvonne Stålnacke (S) är en som välkomnat att det öppnas för satsningar på ny kärnkraft. De kärnkraftsvänliga politikerna har tämligen gott stöd av opinionen. Enligt undersökningar från både Sifo och Novus vill en majoritet fortsätta använda kärnkraften och ersätta gamla reaktorer när de tjänat ut. Miljöpartiets hårda avvecklingslinje omfattas av få. När folk numera pratar om kärnkraft är det ofta väl - och för.