LEDARE: Ledare: En nystart värd namnet

Haparanda är en av nio lyckliga orter som snart får ett helt eget "nystartskontor". Tanken är att kunna ge "vägledning, stöd och coachning på ett ställe", enligt näringsminister Maud Olofsson (c). Den som söker sig hit ska få råd om hur man startar och driver företag, hjälp att hitta jobb och guidning vidare till rätt myndighet vid andra behov. Lyckan av att vara en av de utvalda är inte odelad. Kontorens målgrupp är personer som är "arbetslösa, har ohälsorelaterade problem eller andra svårigheter", och de nio orterna har valts ut på grund av att de anses ha särskilt stora problem med många människor i utanförskap. Kanske kommer detta som en överraskning, efter alla rubriker om Haparandas goda jobbtillväxt. Men Haparanda har, precis som till exempel Vilhelmina och Strömsund, några av de övriga utvalda kommunerna, fortfarande relativt hög arbetslöshet; drygt 4 procent, jämfört med riksgenomsnittet på 2,5 procent. Lite förvånande kan det också vara att insatser för nyföretagande riktas till en grupp människor som, oavsett om de nu lever i verkligt utanförskap (en omdiskuterad term) eller inte, uppenbarligen har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Att driva företag betraktas ju allmänt som mer komplicerat och betungande än förvärvsarbete. Det är dock inte alls ovanligt i Sverige att personer som möts av särskilt höga hinder i sina ansträngningar att finna arbete blir företagare. Då företagande i Sverige beskattas hårt väljer de som kan ofta i stället den trygga anställningen. För de som inte har något val blir ett eget företag ibland det enda realistiska alternativet. Resultatet är en stor grupp i Sverige av så kallade "nödvändighetsentreprenörer", som ofta får lite lön för sin stora möda. Fler än en utredning har föreslagit sänkta statliga inkomstskatter och arbetsgivaravgifter för att minska bördan på företagarna och uppmuntra fler att välja risktagande och entreprenörskap. Regeringen tar också i och med höstens budgetproposition, genom en sänkning av arbetsgivaravgifterna och vissa förändringar av de ökända 3:12-reglerna, några pyttesteg i rätt riktning. Men mer behövs. 3:12-reglerna är ett erkänt komplicerat regelverk som tillkommit för att förhindra att företagare plockar ut pengar i form av kapitalinkomst i stället för löneinkomst, då lön beskattas hårdare. Ett bra - och enkelt - sätt att lösa flera problem på en gång vore att sänka den statliga inkomstskatten rejält, och endast lämna kvar värnskatten för dem med allra högst inkomster, för att på sikt avskaffa även den. Några 3:12-regler skulle inte längre behövas och drivkrafterna för både förvärvsarbete och företagande skulle kraftigt stärkas. Det vore en nystart för Sverige värd namnet. Till skillnad från att ge några kommuner ett nytt kontor.

Ledare: Ledare: En nystart värd namnet

Sänkt statlig inkomstskatt och lägre arbetsgivaravgifter är det bästa sättet att uppmuntra nyföretagande.