Arbetsförmedlings statistik visar att arbetslösheten har ökat betydligt gällande personer som står långt från arbetsmarknaden, jämfört med 2006. Det rapporterade Ekot i går och hänvisade till "nya siffror" som visade en "dramatisk" ökning. En beskrivning som är märklig av flera skäl.
Statistiken i fråga presenterades av Arbetsförmedlingen redan i höstas. Det gör förvisso inte siffrorna mindre intressanta, men nya är de inte.
Statistiken är inte heller förvånande, med tanke på att arbetslösheten stigit i så gott som hela Europa sedan den ännu pågående finanskrisen slog till 2008. Huvudanledningen till att arbetslösheten "ökat dramatiskt" för gruppen i fråga är dock en annan. I denna statistiskt konstruerade grupp, "personer som står långt från arbetsmarknaden", ingår förgymnasialt utbildade, äldre 55-64 år, utomeuropeiskt födda och funktionsnedsatta. Att statistiken visar en ökad arbetslöshet bland dessa beror inte i huvudsak på den ekonomiska krisen, som Sverige relativt sett drabbats av i lägre utsträckning.
Förklaringen är i stället regeringens politik, men inte på det sätt Ekot antyder. 2010 genomfördes en av de senaste decenniernas största integrationsreformer. Med denna hänvisas asylinvandrare i dag till Arbetsförmedlingen, i stället för socialkontoren och försörjningsstöd som tidigare var fallet.
Invandrarna får i dag inte bara en direkt hjälp av Arbetsförmedlingen att skaffa ett jobb utan ingår också i statistiken. Samtidigt har Arbetsförmedlingens uppdrag breddats genom att även sjukskrivna och förtidspensionärer ingår i systemet på ett annat sätt, och därmed också räknas i statistiken över personer "långt från arbetsmarknaden".
Men i verkligheten har dessa människor funnits hela tiden, men har nu synliggjorts - och i praktiken kommit närmare arbetsmarknaden.
Den faktiska utvecklingen var positiv från 2006 och till dess att finanskrisen slog till på allvar. Det är krisen, kombinerat med att regeringen ändrat systemet och den statistiska redovisningen, som nu gör att Ekot kan visa siffror och staplar som skjuter i höjden. Således är jämförelsen mellan 2006 och 2011 missvisande.
Mer intressant är vad regeringen nu gör eller borde göra för att försöka minska arbetslösheten, trots krisen. I torsdags meddelade Stefan Löfven att Socialdemokraternas nya ekonomisk-politiska talesperson blev Magdalena Andersson. I sina första uttalanden pekade hon på behovet av växande företag. Stefan Löfven har själv sedan tillträdet kritiserat regeringen för att inte ta näringslivets problem på allvar.
Även om socialdemokraterna saknar trovärdighet i frågan ligger det något i kritiken, som pekar på behovet av en mer företagsvänlig politik från regeringens sida.
Bättre förutsättningar för näringslivet är ett grundläggande allmänintresse, en förutsättning för fler jobb - framförallt för dem som står långt från arbetsmarknaden. Hur många nya företag som skapas, växer och anställer, det är en statistik som förtjänar större intresse.