Ledare: Effektivitet är inte allt

EN AV FLERA. När poliserna ökar i antal och får mer gjort måste även andra delar av rättskedjan stärkas för att upprätthålla rättssäkerheten. Foto: FREDRIK SANDBERG/Scanpix

EN AV FLERA. När poliserna ökar i antal och får mer gjort måste även andra delar av rättskedjan stärkas för att upprätthålla rättssäkerheten. Foto: FREDRIK SANDBERG/Scanpix

Foto: FREDRIK SANDBERG/

Politik2010-08-02 06:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.
Norrbotten får fler poliser. Regeringens satsning på 20.000 poliser 2010 har gett utdelning för länet. "Vi har aldrig sett sådan nyrekrytering som vi ser nu", säger länspolismästare Håkan Karlsson. Vid utgången av 2010 förväntas Norrbotten ha 525 polismän och -kvinnor. Av de 59 nyexaminerade poliser som i år påbörjar en anställning i länet har många lokal anknytning. I det sammanhanget kallar länspolismästaren distansutbildningarna i Kalix och Gällivare för "ett vinnande koncept". Lokal rekrytering borgar för en långsiktigt stabilare personalsituation. Fler poliser är bra. Men lika viktigt som numerär är hur polisen organiseras och arbetar. Regeringen tillsatte för ett tag sedan en utredning om huruvida polisen behöver omorganiseras, ett initiativ som dröjt orimligt lång tid. Svag styrning uppifrån och bristfällig samverkan mellan landets länspolismyndigheter har tillåtits alltför länge. En sammanslagning till en enda myndighet ter sig som ett nödvändigt första steg. I sitt arbete behöver polisen behöver bli bättre på att hårdbevaka brottsutsatta platser, så kallade hot spots. Det ger god effekt visar amerikansk forskning; brottsligheten flyttar inte bara på sig. Polisen måste därtill dra mer nytta av civil kompetens. Ingångarna till polisyrket bör bli fler, för att locka skarpa hjärnor med specialistkunskaper. Grundläggande vid varje reform på rättsområdet är att stärka hela rättskedjan. Annars riskerar bromsklossar och flaskhalsar bara att flyttas vidare till en annan del. Mer resurser till polisen gör det därför nödvändigt att även stärka åklagar- och domstolsväsendet, liksom Kriminalvården. Effektivitet är viktigt. Men det finns tyvärr tendenser till att klagomål på väntetider och dålig effektivitet inom rättsväsendet möts med insatser som minskar ärendemängden genom att stänga av inflödet. En statlig utredare föreslog nyligen att prövningstillstånd ska införas även för brottmål i hovrätten. Samma förslag mötte i slutet av 1990-talet motstånd på grund av hotet mot rättssäkerheten. Den kritiken är fortfarande giltig. Möjligheten att kunna få sin sak prövad i högre instans är grundläggande, särskilt med tanke på att en massa amatörer (nämndemän) sitter i majoritet och dömer i våra tingsrätter. Ett annat hot kommer från viljan att snabba på rättsprocessen. Regeringen har tillsatt en utredning som ska se hur brottsmålsprocessen kan bli mer "flexibel". En annan utredning föreslog nyligen som ett led i kampen mot mängdbrotten att poliser ska kunna utfärda böter för fler brott, utan att det behöver gå till domstol. Alla dessa initiativ går att motivera. Men samman-
taget synes risken överhängande, om den här
utvecklingen fortsätter, att medborgarnas rätt att få sin sak utredd och prövad på ett rättsäkert sätt hotas.