Regeringens särskilde utredare Mats Sjöstrand överlämnade i går sitt betänkande till civilminister Stefan Attefall (KD) om en ny statlig regional indelning.
Länsstyrelserna är för många, för små, för ineffektiva och ligger efter i kunskapsnivå, anser han och föreslår att man gör precis som i alla andra sammanhang: Slår samman, förstorar och rationaliserar.
I betänkandet föreslås att dagens 21 länsstyrelser läggs samman till 11. Däremot behålls den nuvarande länsindelningen. Dessutom måste varje länsstyrelse även i fortsättningen ha ett kontor i samtliga län - även efter sammanslagningen.
Oavsett om förslaget i slutändan skulle spara några kronor så tycker jag att det är feltänkt.
Statliga myndigheter kan förvisso må bra av en ordentlig omskakning. Men länsstyrelser ska inte bara vara ett effektivt maktinstrument för staten, de ska också vara lyhörda för invånarna i de län de verkar i. Bristande förståelse för lokala villkor riskerar göra att myndigheterna blir än mer stelbenta och svåra att ha att göra med.
Större avstånd till makten ger inte nödvändigtvis större frihet. Tvärtom blir det ännu lättare för länsstyrelserna att säga nej till ansökningar och undantag från strandskyddslagen när besluten handlar om en plats långt bort ifrån där landshövding och tjänstemän sitter.
Länsstyrelsen i Norrbotten berörs dessbättre inte av Mats Sjöstrands planer. Länet ska inte ätas upp av Västerbotten. Därmed är också storregionfrågan äntligen död och begraven. Och det är ju alltid något.
Däremot finns det skäl för norrbottningarna att vara orolig över några av de andra slutsatserna i betänkandet. För att underlätta samverkan på den regionala nivån föreslår Sjöstrand att Arbetsmiljöverket, Lantmäteriet, Trafikverket, Polisen, Säkerhetspolisen, Skolinspektionen, den nya Inspektionen för vård och omsorg samt strukturfonderna ska ha samma regionala gränser och vara indelade i sju nationella områden.
Jag förstår inte denna fixering vid att olika myndigheter ska ha exakt samma geografiska gränser.
Att till exempel flytta polisledningen ännu längre ifrån medborgarna låter verkligen inte som någon bra idé. Är det någon som tror att medborgarnas inflytande över hur polisen arbetar och hur många poliser som finns närvarande på orten kommer att öka om ledningen flyttar längre bort?
Centraliseringen inom polisväsendet, där det verkliga lokala polisarbetet avlövats på resurser samtidigt som den centrala byråkratin växt, framhålls ofta som en av huvudförklaringarna till den svenska polisens problem.
Polisen behöver snarare ha mer lokal förankring. Samma sak med Trafikverket. För inte vill vi väl att vägstandard och hastighetsbegränsningar bestäms av någon som inte förstår vad det innebär att bo och leva i Norrbottens inland?
Det är fullt möjligt att skapa ett bättre samhälle här i Norrbotten utan att skicka beslutsfattare och tjänstemän söderut.
Beslut blir inte bättre bara för att de fattas i Umeå.