Ledare: Delvis rätt ambitioner

Regeringen vill att Sverige ska blicka framåt på miljö- och energiområdet, vilket är bra, men klimatperspektivet skymmer sikten en del.

I FÖRGRUNDEN. Miljöminister Andreas Carlgren (c) ledde laget när han tillsammans med Maud Olofsson (c), Gunilla Carlsson (m) och Fredrik Reinfeldt (m) presenterade regeringens klimatsatsning.

I FÖRGRUNDEN. Miljöminister Andreas Carlgren (c) ledde laget när han tillsammans med Maud Olofsson (c), Gunilla Carlsson (m) och Fredrik Reinfeldt (m) presenterade regeringens klimatsatsning.

Foto: JANERIK HENRIKSSON/Scanpix

Politik2008-09-10 06:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.
Det nya miljöpartiet moderaterna gillar inte törstiga bilar. Partiets miljöarbetsgrupp kom tidigare i sommar med ett radikalt förslag; att ingen nyregistrerad bil inom EU år 2020 ska få släppa ut mer än 95 gram koldioxid per kilometer. Nästan en halvering av dagens snittutsläpp på 184 gram koldioxid per kilometer från bilarna i Sverige, och i praktiken en gräns på maximalt 0,5 liters bensinförbrukning per mil. Det återstår att se om gruppen får med övriga moderater på det tåget. Men det är ingen tvekan om att de nya moderaterna med Reinfeldt i spetsen redan kör hårt i klimatfrågan. I går presenterade regeringen ytterligare en satsning ur höstens budget, med inriktning just mot klimatpolitik. Och i den tillhörande promemorian står det att "Sverige ska vara ett av de länder som leder utvecklingen bort från beroendet av fossil energi." Höga ambitioner alltså, och upplägget på satsningen var brett, vilket symboliserades av att, förutom statsministern, även biståndsminister Gunilla Carlsson (m), näringsminister Maud Olofsson (c) och miljöminister Andreas Carlgren (c) närvarade. Det var en märkbart nöjd miljöminister som konstaterade att klimatperspektivet nu genomsyrar en mängd olika politikområden. Av tre miljarder kronor som satsas går närmare en miljard till att utveckla och sprida ny energiteknik. Fortsatt stöd ges till energifönster i småhus och till miljöbilspremien, medan stödprogrammen för "kommunal energi- och klimatrådgivning" och energieffektivisering i mindre företag förlängs. Sverige ska även bli bättre anpassat till klimatförändringar, genom att "minska sårbarheten" vid till exempel översvämningar. Och den som vill bygga ett vindkraftverk ska inte behöva vänta lika länge som i dag. Förutom de tre nämnda miljarderna klimatmärks fyra miljarder ur biståndsbudgeten, som ska gå till bland annat anpassning till klimatförändringar i mottagarländerna. Ambitionerna går inte att ta miste på, och höga ambitioner behöver inte vara fel - om de leder rätt. Det gör de - delvis. Att snäppa upp planprocessen i Sverige är bra, men frågan är om just vindkraften behöver mer hjälp på traven. Tillräckligt många verkar, liksom Andreas Carlgren, redan ha snöat in på just detta energialternativ. Åtgärder mot samhällets sårbarhet är av godo, men dessa behövs oavsett om vädret blir varmare eller inte. Detsamma gäller i u-länderna, där huvudproblemen är och förblir usel politik, utbredd korruption och mager ekonomisk utveckling, inte väder och vind. Men även om klimatperspektivet i åtgärderna är delvis förfelat så är det ändå bra att regeringen vill ligga långt framme på miljö- och energiområdet. God beredskap inför framtiden kräver alltid nya och fräscha idéer - däremot inte bilfientlighet eller oreflekterad kärlek till väderkvarnar.