LEDARE: Ledare: Delad verklighet

Facket har inte längre samma styrka. Anslutningsgraden i Sverige har gått tillbaka från nästan 90 procent till runt 70 procent sedan mitten av 1990-talet. Den privata sektorn växer, tillfälliga anställningar blir vanligare och unga ifrågasätter om fackmedlemskapet är värt pengarna. Arbetsgivarna är numera mer organiserade än arbetskraften. Fackets självbild har inte rubbats i samma utsträckning. Fackföreningsrörelsen ser fortfarande sig själv som upprätthållare av ordning och reda på arbetsmarknaden och alla löntagares försvarare. Årets historiskt stora avtalsrörelse handlar som alltid om konkurrerande verklighetsbeskrivningar. Mot arbetsgivarorganisationernas bud om noll i centrala löneökningar och lokal lönesättning på grund av olika tillstånd i olika branscher, står LO-förbundens relativt höga centrala lönekrav, underbyggda med argument om rättvisa och hänvisningar till stora aktieutdelningar och bonusar. Verklighetsuppfattningen skiljer sig ändå inte helt åt. I LO-tidningen (3/3)instämmer LO:s avtalssekreterare Per Bardh och företrädare för förbunden Kommunal, Handels, Seko, Byggnads och IF Metall, i att tillståndet varierar mycket mellan olika branscher. Men just därför är det enligt dem viktigt att det blir ett löneledande avtal som innehåller löneökningar; inte för stora, men inte heller för små för att kunna accepteras som en hållbar norm för större delen av arbetsmarknaden. Det utesluter avtal på företagsnivå. "Ett enskilt företag kan inte bilda norm", skriver Per Bardh med flera. Företagare lever i en annan verklighet. Den samlande arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv driver som en del av årets avtalsrörelse webbsajten Vad står på spel. I ett webb-TV-inslag från Norrbotten önskar sig en intervjuad företagare mer utrymme att löneförhandla lokalt, och mindre av centralt fastställda löneökningar. Han är inte ensam. Svenskt Näringsliv uttrycker samma önskemål. Ibland. Andra gångar låter det annorlunda. Organisationens vd Urban Bäckström är orolig över att facken tappar medlemmar - utvecklingen ger arbetsgivarsidan en svagare motpart att göra upp med. Arbetsgivarsidan gillar nämligen också ordning och reda. Ett symptom på det är hotell- och restaurangbranschen. Där är drygt en tredjedel av de anställda fackanslutna, men Hotell- och restaurangfacket tillåts ändå tala för majoriteten. De kollektivavtal facket tecknar gäller för de flesta. Mats Hulth, vd för arbetsgivarna i Sveriges Hotell- och restaurangföretagare, verkar inte se några problem med detta; han gläds inte heller han åt att den fackliga sidan försvagas. "Kollektivavtalen är viktiga för oss", säger Mats Hulth i en intervju i LO-tidningen (26/2)."Utan avtal blir det vilda västern". Vad LO vill ha vet vi. Det är nu dags för arbetsgivarsidan att bestämma sig för vad man föredrar. Flexibelt - eller förutsägbart.

Ledare: Ledare: Delad verklighet