LEDARE: Ledare: De nya statsbärarna

"Statsbärande" är enligt Nationalencyklopedin ett parti "som spelar en konstant dominerande roll i det politiska livet". Att nå dithän är Nya Moderaternas mål. Man är på god väg. Moderaterna gjorde sitt bästa val sedan demokrati infördes i Sverige, med 30,2 procent av rösterna; Socialdemokraterna, länge ensamt av magnituden statsbärande, gjorde sitt sämsta, med 30,7 procent. Hade det inte varit för borgerligt taktikröstande skulle Moderaterna ha blivit största parti. Folkpartiledaren Jan Björklund beskrev i sitt valnattstal hur borgerliga regeringar tidigare betraktats som en politisk parentes, en tillfällighet, som avlösts av att ordningen sedan återgått till den naturliga med en S-regering. Den här gången fick en moderatledd borgerlighet ökat stöd. Reinfeldt regerar vidare, Socialdemokratin krisar på. Svensk historia har tagit en ny vändning. Regeringsmakten och Moderaternas nya roll som det stora statsbärarpartiet innebär emellertid även nya svårigheter för de blåa att tackla. Fredrik Reinfeldt låter allt mindre ideologisk. I Ekots lördagsintervju pratade han om "stadga", "stabilitet" och "samsyn". Det var förvaltaren som talade. Det lät tryggt, men tråkigt. I en intervju med TV4 lät det likadant från en den kameralt lagde statsministern, "till Moderaternas profil hör att vi bär ansvar och har högt förtroende när det gäller ekonomisk politik". Att föreslå radikala reformer för till exempel företagande och jobbskapande är alltså mindre ansvarstagande, blir lätt slutsatsen. Ingen kan säga något annat än att ekonomiskt ansvarstagande och ordning och reda i förvaltningen av skattepengarna är viktigt, men Moderaterna får akta sig: ju längre tid vid regeringsmakten ett parti får desto större blir risken att partiet förvandlas till en enveten systemförsvarare. En och annan gammelmoderat måste ha skruvat på sig hemma i tv-soffan när nya arbetsmarknadsministern Hillevi Engström (M) utfrågades i söndagens avsnitt av Agenda (SVT). Det blev delvis ett försvarstal för Arbetsförmedlingens insatser och åtgärder, trots att alla vet hur måttligt effektiva de är. Ett förmedlat jobb per månad och arbetsförmedlare är en siffra som skrämmer. Gamla kritiserade Arbetsmarknadsstyrelsen, Ams, blev 2008 till Arbetsförmedlingen. Plusjobb och friår togs bort. Men mycket är sig ändå likt. Skillnaden är att en del av det som förr kritiserades som sossig "Ams-politik" numera, via coacher, Lyft, jobb- och utvecklingsgaranti, är officiell moderat arbetsmarknadspolitik. Till den hör även totalomvändningen kring turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd, las. Moderaternas arbetslinje har länge kritiserats för att vara ensidig och handla för mycket om att öka arbetsutbud och för lite om jobbskapande. Ett rättvist omdöme är att den varit framgångsrik - men behöver breddas och kompletteras. Ams- och laslinjen däremot, måste i grunden omprövas.

Ledare: Ledare: De nya statsbärarna