Luleå kommun odlar cannabis. Någon har planterat hundratals illegala hampaplantor på Floras kulle i centrala Luleå, avslöjade Kuriren i fredagens tidning. Kommunens parkförvaltning har, ovetandes om att man utfört någon okänd knarkodlares arbete, bidragit till det osunda gräsets utbredning genom att bevattna det.
Man kan bara dra på mun. Men det finns tyvärr allvarligare fall av bristande kommunal kontroll som också uppdagats den senaste tiden.
En kvinna som varit anställd som arbetsledare vid Luleå kommun har lyckats förskingra en miljon av skattebetalarnas pengar, genom att föra upp bekanta på listan över kommunanställda och betala ut falska löner. Kvinnan har erkänt bluffen, men det var en ren slump att den kom fram i ljuset, på kommunen hade man ingen aning om vad som försiggick.
Ett upprörande fall, som får en att förvånat undra hur det egentligen står till med Luleå kommuns kontrollsystem. Förvåningen dämpas dock något, men inte upprördheten, om man tittar på hur det ser ut i andra av länets kommuner. Det visar sig då att slappheten är spridd.
I Arjeplog har ett 50-tal personer, inklusive en ekonomichef och en teknisk ingenjör vid kommunen, låtit bli att betala sina skulder till det kommunala, utan att ärendena gått vidare till inkasso eller kronofogde. Orsak: bristande rutiner. Sedan 1994 och framåt rör det sig om sammanlagt närmare en miljon kronor, och även om kommunen nu tar tag i härvan så kommer en hel del pengar att gå förlorade, till förfång för Arjeplogs invånare och skattebetalare.
Det slutar inte där. NSD (1/8) har granskat flera kommuner i Norrbotten, och hittat förfallna företagsfakturor till ett värde av närmare fyra miljoner kronor: Kalix, 2,5 miljoner; Haparanda, 1,1 miljon; Övertorneå, 260.000 och Överkalix, 150.000.
Undantaget från den erbarmliga huvudregeln är Pajala kommun; 17.000 kronor. Orsak: Bra rutiner, enligt ekonomichef Agneta Suikki. Och kommunalrådet Bengt Niska (s) förklarar: ”Vi har levt med kniven på strupen för att klara ekonomin under så lång, lång tid att vi måste ha fungerande rutiner på alla områden”.
Men flera av Norrbottens kommuner har rutin på området knackig ekonomi, så om Bengt Niskas förklaring håller streck undrar man varför inte fler kunnat strama upp sina system. Det borde inte behövas en kris i den kommunala ekonomin för att få politiker och tjänstemän att hålla bättre ordning på de kronor och ören som ska komma in, eller, som i Luleå kommuns fall, de pengar som aldrig skulle gått ut.
Till sist blir det vi medborgare och skattebetalare som får betala den sura notan efter kommunernas bristande skötsel av kassaböckerna, som tillåter folk att förskingra och företag att dra sig undan sina skulder. Så får det inte gå till. Ingen ska kunna tjäna gräs på att en kommun har dålig koll på klöver.