LEDARE: Ledare: Cash is king

Att staten vill åt våra inkomster och lägga dem i skattekistan visste vi. Men nu vill den dessutom handgripligen ta våra sedlar och mynt ifrån oss. Regeringen är på gång med en ny lag om betaltjänster, som ska göra dagens regler mer "konsumentvänliga". Lagen innebär bland annat en skärpning av hur lång tid en betalningstransaktion får ta. Från 2011 tillåts en betalning ta högst en dag att genomföra. Det är goda nyheter för frustrerade betalkortsanvändare som drabbats av otrevliga överraskningar när bankkontot debiterats med för länge sedan gjorda inköp. I dagens samhälle ska man rimligen kunna kräva att dylika affärstransaktioner går snabbt och lätt. En annan del i denna lag som säkert också tas emot med tacksamhet är ett förbud för näringsidkare att ta ut avgifter från dem som handlar med kort. De näringsidkare som dragit på sig kostnader för betalterminaler och ökad
administration blir antagligen mindre glada. Och de lär ta igen det på något annat sätt om avgifter förbjuds, det vill säga via oss konsumenter, som till sist alltid blir de som får betala. Syftet med lagen är att gynna alternativ till kontanter som betalningsform, enligt finansmarknadsminister Mats Odell (KD). "Kontanter är viktiga betalningsmedel, men hanteringen medför både stora kostnader och en otrygghet i samhället", säger han. Den nya lagen ska leda till färre rån och mindre jobb med att hantera sedlar och mynt. Samhället kan tjäna en hacka, är tanken. Det är ingen dum tanke, men långifrån problemfri. Migrationsverket har exempelvis kritiserat landsting som lägger ned kontant betalning och i stället skickar fakturor till patienterna. Det blir dyrt för asylsökande, som ofta saknar giltig id-handling. De kan inte öppna ett bankkonto men får ändå snällt gå till banken, och där punga ut med dyra fakturaavgifter. Men ett samhälle barskrapat på kontanter innebär inte heller bara fördelar för oss som har både svenskt medborgarskap och legitimation. Det vet alla som stått i en lunchkö med hundra hungriga som ska betala med kort. Eller som märkt att kontrollen över hushållsbudgeten försämras när sedelklämman byts mot ett plastkort. Kortsamhället innebär dessutom nya möjligheter att med bara några knapptryckningar knycka stora summor pengar. Kort och kortnummer kan precis som kontanter stjälas. För myndigheter och företag är det naturligtvis på många sätt utmärkt att kunna kartlägga alltfler av våra transaktioner i det digitala samhället, bland annat i kampen mot just ekonomisk brottslighet. Men för medborgarna finns det ett viktigt, frihetligt värde i att inte varje transaktion vi gör kan övervakas och registreras. Kontanter gör oss friare. Och som bonus får vi den sköna känsla som bara prasslande sedlar och klirrande mynt kan ge.

Ledare: Ledare: Cash is king