Skogens framtid är ljus, skrev Herman Sundqvist, Stefan Bleckert och David Berglund från Sveaskog på Kurirens debattsida i går.
"Det generella påståendet att Sveriges framtida skog kommer att vara utarmad på biologisk mångfald är fel. Tvärtom går vi mot en ljus framtid med en framväxande skog som på många ställen kommer att ha en större artrikedom än dagens skogar."
Det är andra tongångar än vad man vanligtvis brukar höra i debatten om det svenska skogsbruket.
Om Maciej Zarembas uppmärksammade artikelserie i DN om det svenska skogsbruket kan man säga mycket. Men faktum är att vi fått en välbehövlig debatt om skogsbruk och skogspolitik.
Förhoppningsvis kan också den skrikiga tonen om "vedfabriker", "virkesåkrar" och "motorsågsmassakrer" i tv, radio och storstadstidningar leda till en ökad medvetenhet om skogsnäringens betydelse.
Skogen är nämligen en betydelsefull resurs, inte bara för landsbygden, utan för landet Sverige och hela vår välfärd.
Halva Sveriges landyta är beklädd av skog. Skogsbruket och skogsindustrin sysselsätter omkring 100.000 personer. Vi exporterar produkter från skogsindustrin till ett värde av 110 miljarder kronor om året. Skogsnäringen svarar för drygt två procent av Sveriges BNP. Och bränslet från skogen står för 20 procent av all energitillförsel.
Men skogen har också andra värden - ekologiska och sociala, och i den svenska lagstiftningen är produktionsmålen och miljömålen jämställda. Skogsägarna måste ta hänsyn till natur och kultur vid brukandet. Och det gör man. Avsättningarna har i själva verket aldrig varit så stora som i dag.
"Sveaskog använder 20 procent, eller 630.000 hektar, av våra produktiva skogar till naturvård. Naturhänsyn sker inte bara i avsatta skogar utan även i brukad skog. När vi avverkar skog lämnar vi i snitt cirka 36 träd per hektar. Träden vi lämnar kvar skapar en mer varierad skog och ger förutsättningar för en ökad biologisk mångfald", skrev de tre företrädarna för Sveaskog i Kuriren.
Kalhyggen är i dag inget omfattande problem. Med tillfälliga undantag direkt efter stormarna Gudrun och Per har arealen kalhyggen kontinuerligt minskat sedan 1970-talet.
Det skogsbruk som vi bedriver i dag har resulterat i att vi har mer skog än någonsin. Tillväxten har fördubblats de senaste 30 åren, vilket gagnar både statskassan och miljön. Den svenska skogen tar nämligen årligen upp omkring 160 miljoner ton koldioxid, 90 miljoner ton mer än vad vi släpper ut.
Är det då rimligt, som Zaremba frågar sig i DN, att den som köpt ett hus som gränsar till ett skogsområde en dag plötsligt upptäcker att skogen är avverkad?
Ja, det är det i allra högsta grad. Skog är ingen allmän egendom. Om Norrlands inland ska fortsätta att bidra till Sveriges välstånd måste också skogsbolagen, staten och de 350.000 privatpersoner som äger skog ha rätt att förfoga över den.