Häromdagen dök IT-entreprenören Jonas Birgersson upp i tv-rutan. Det händer inte så ofta nuförtiden. Annat var det under slutet av 1990-talet, då var denne IT-guru, som skulle frälsa Sverige med digitalisering och bredband, extremt mediehet.
Jonas Birgerssons och andras insatser då ska inte förminskas. IT-boomen på 1990-talet var mer än en bubbla. Den var ett intensivt och viktigt kliv framåt i den process som inneburit ett genomgripande samhällsskifte och en grundläggande förändring av Sveriges infrastruktur.
Jonas Birgerssons agenda fortlever och har nu tagits över av IT- och regionminister Anna-Karin Hatt (C), som även hon hyser stora förhoppningar om digitaliseringens kraft.
Sverige har redan, i ett globalt perspektiv, mycket hög bredbandstäckning och utbredd dator- och internetanvändning. 2010 utsågs Sverige faktiskt till den starkaste digitala ekonomin i världen.
Men ska den positionen bevaras krävs en utveckling som i princip aldrig avstannar. Då behövs mer och bättre bredband.
Regeringen mål är att 90 procent av alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredband av kapaciteten 100 Mbit/s till 2020. Till 2015 är målet 40 procents täckning. Post- och telestyrelsen kunde häromdagen i sin årliga kartläggning visa att det målet redan är uppnått.
Mycket klarar marknaden själv, men staten bidrar också till bredbandsutbyggnaden; mellan 2010 och 2014 med en miljard kronor i stöd. Särskilt i glesbygd, där det är svårt att få lönsamhet i bredband och behovet av god elektronisk kommunikation samtidigt är särskilt stort på grund av avstånden, gör offentliga stöd nytta.
Anna-Karin Hatt håller som bäst på att ta fram en "Digital agenda" för att göra Sverige till ett samhälle där den digitala teknikens alla möjligheter utnyttjas till fullo; inom forskning, företagande, offentlig förvaltning, utbildning, miljöarbete och sjukvård. Ett nyinstiftat Digitaliseringsråd ska hjälpa till.
Ambitionerna är höga och inget fel i det. Bara alla inser hur svårt det är att kommendera och bygga fram nytänkande, uppfinningsrikedom, smarta lösningar och nya affärsmodeller. Mer utbildning är inte heller någon garanti för framgång. Bland 1990-talets främsta IT-entreprenörer fanns personer som ägnat sig mer åt dataspelande än åt datastudier. Entreprenörer dyker upp där man minst anar det.
Det offentliga kan dock göra betydligt mer än att bara ge bidrag. Den som bygger bredbandsnät behöver tydliga och förutsägbara regler och snabba handläggningsprocesser hos berörda myndigheter. Detta bör inte minst kommunerna notera.
De har även kritiserats för att konkurrera med privata aktörer på bredbandsområdet, vilket kan verka avhållande på investerare. Kommunerna skulle också behöva bli bättre på att samverka - små kommuner har svårt att skapa en bredbandsmarknad tillräckligt stor för att locka privat kapital.
Det finns mycket att göra. Bara bredband räcker inte.