Ledare: Bränsle åt arbetslinjen

MOTORSTOPP. Allt dyrare körkortskostnader riskerar gå ut över arbetslinjen.Foto: Tomas Oneborg/SvD/SCANPIX

MOTORSTOPP. Allt dyrare körkortskostnader riskerar gå ut över arbetslinjen.Foto: Tomas Oneborg/SvD/SCANPIX

Foto: Tomas Oneborg / SvD / SCANPIX

Politik2012-10-26 06:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.

Flera bensinbolag sänkte i går bensinpriset med 10 öre per liter. Efter sänkningen kostar en liter 95-oktanig bensin 14 kronor och 33 öre enligt riktpriset. Sedan förra måndagen har därmed bensinpriset gått ned med 1 krona och tio öre per liter.

... Hurra?

För bara fem år sedan låg snittpriset för en liter bensin på 11,65. För tio år sedan på 9,32.

Gårdagens sänkning betyder trots allt att bensinpriset nu befinner sig på den lägsta nivån i år. Alltid något.

Men det finns annat än bränslet som tömmer plånboken. Skatter, besiktning, service gör det dyrt att vara bilbunden. För att över huvud taget få framföra en bil måste man ha ett körkort. Där kan man verkligen tala om en dyr utgift.

I dag är det inte ovanligt att en körkortsutbildning med kör- och teorilektioner och prov kostar så mycket som 15.000-20.000 kronor. Det är en saftig summa som framförallt läggs på unga personer (och deras föräldrar) med litet eller inget utrymme i plånboken.

I slutet av 1980-talet hade ungefär 80 procent av alla ungdomar mellan 18 och 24 år körkort. I dag är det bara 60 procent.

Samtidigt har inte andelen 40-åringar med körkort minskat sedan 80-talet. Den utvecklingen pekar på att folk tar körkort allt senare. När de har råd.

Den 1 september i år höjde regeringen avgiften för teoriprovet från 220 till 325 kronor. Avgiften för körprov ökade samtidigt från 700 till 800 kronor.

Motormännens riksförbund menar att höjningen av provavgifterna motverkar regeringens arbetslinje. De har helt klart en god poäng, även om höjningen med ett par hundralappar förstås är en spottstyver i jämförelse med kostnaderna för körlektioner.

I dag räcker det inte bara med erfarenhet och rätt utbildning för att vara attraktiv på arbetsmarknaden. För att vara "anställningsbar" krävs det i praktiken ofta även ett körkort. I Norrbotten, och andra glesbefolkade län, behöver man dessutom i många fall ett körkort (och en bil) för att överhuvudtaget kunna ta sig till arbetet.

1997 införde Socialdemokraterna 25 procents moms på körkortsutbildningen. Där skedde den stora kostnadsökningen. Men det som drivit upp körkortspriserna under senare år är nya regler och utbildningar i syfte att öka trafiksäkerhet och miljömedvetande.

Teoriproven har gjorts svårare. Det ska tas kurser i eco-driving. Det ska ske en obligatorisk föreläsning om hur alkohol, droger och trötthet påverkar bilkörningen. Handledarna (de som kör privat) måste dessutom gå en särskild introduktionsutbildning för att få lov att övningsköra tillsammans med sina barn.

Självklart ska man kunna både trafikregler och grundläggande teori, men det får inte bli onödigt dyrt att ta körkort.

Hur många körkortsinnehavare kan till exempel rabbla reglerna om maxlast och axeltryck?

Just det.

Körkortet får inte bli en klassfråga. Regeringen borde göra en översyn av hur körkortet kan göras billigare.