Föräldraförsäkringen ska ändras, tycker regeringen.
Det är inte en dag för tidigt. Efter förändringen, som ska träda i kraft 1 januari nästa år, om regeringen får som den vill, ska högst 20 procent av dagarna i föräldrapenningen kunna tas ut efter att barnet fyllt fyra år. Samtidigt höjs gränsen för hur länge de 96 dagar som återstår efter att barnet fyllt fyra år ska kunna tas ut. Det blir tolv år i stället för de åtta år som gäller i dag. I dag tar uppemot 80 procent av föräldrarna ut föräldrapenningen före fyra års ålder.
Men varför görs då förändringen, eftersom bara vart femte föräldrapar sparar dagar efter att barnet fyllt fyra?
Jo, i dag får nämligen föräldrar som kommer från ett annat land föräldrapenning retroaktivt. Det innebär att de för varje barn kan få 225 kronor per dag i 390 dagar plus 90 dagar med 180 kr per dag. Det kan alltså handla om mer än 1.000 föräldradagar.
Det försvårar för dessa kvinnor och män att komma in på arbetsmarknaden, eller att man är borta från arbetsmarknaden i flera år. Det är med andra ord ett hinder för invandrarna att komma in i samhället. För barnen kan det innebära att de är hemma tills de börjar skolan med föräldrar som inte kan språket. En sådan skolstart ska samhället naturligtvis i möjligaste mån undvika.
Det är omkring 9.000 utrikesfödda kvinnor som tar ut föräldrapenning som berörs, enligt regeringens uträkningar. Tar inga utlandsfödda män ut föräldrapenning, kan man undra?
De som inte jobbat ihop sjukpenningsgrundande ska från den 1 januari nästa år få 96 dagars ersättning med 225 kronor per dag.
Räkna med att förslaget kommer att få kritik. Några kommer att se detta som invandrarfientligt, att det ska sparas pengar på invandrarnas bekostnad.
Men det handlar inte om det. Intentionerna är integration och att invandrarna snabbare ska komma in i samhället. Barnen ska lära sig svenska för att redan i småskolan bli en del av klassen och för att de ska kunna ta till sig det som lärs ut. Utslagningen inleds redan i första klass. Det är då utanförskapet grundas.
Invandrarungdomar i våra förorter har skapat ett eget språk. Det går under namnet "Rinkebysvenska". Det är ett språk som utvecklats i ett segregerat samhälle, där föräldrarna talar ingen eller mycket dålig svenska och där barnen inte får tillräckligt med influenser från det omgivande samhället. Språket blir dessutom ett "kastmärke" och försvårar barnens och ungdomarnas integration.
Föräldrapenningen har bidragit till att cementera detta eftersom föräldrarna inte kommer in på arbetsmarknaden eller i det svenska samhället i stort. Föräldrapenningen, såsom den är utformad i dag, bidrar också till ett bidragsberoende eftersom pengarna från samhället flyter in månad efter månad, år efter år.
Men som sagt, räkna med att förslaget kommer att få kritik från visst håll, som ser detta som ett slag mot invandrare, att det är regeringen Reinfeldt som nedrustar den sociala välfärden.
Men de som har möjlighet att se bortom lättvindiga politiska floskler förstår att det är för invandrarnas bästa och för en bättre integration av invandrare som detta genomförs.