Ledare: Bort med munkavlarna

TYSTAR. Arbetsgivare försöker ta kontrollen över vad anställda säger ? och till vem.

TYSTAR. Arbetsgivare försöker ta kontrollen över vad anställda säger ? och till vem.

Foto: MARCUS LINDBLAD/SvD

Politik2011-03-09 06:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.

En del gillar när det blir lite tystare. Ett företag som tar över busstrafiken i Jönköping förbjuder sina anställda att prata andra språk än svenska även på rasterna, rapporterar SR Jönköping. Den lokala fackordföranden tycker det är bra. De anställdas matsal är ju så liten och eftersom "personer från utlandet" är mer högljudda än vad "vi" är leder språkregeln till lägre ljudvolym, menar han.

Vanligen när någon vill hindra anställda att snacka för mycket handlar det inte bara om språkbegränsningar. I ett allt intensivare informationskrig mellan medier på ena sidan och företag, organisationer och myndigheter på den andra, anstränger sig de senare för att få ut "rätt" bild av verkligheten. I strategin ingår ibland att hindra anställda från att störa den ensidiga bildförmedlingen.

Problemet för dem som vill lägga locket på och sätta munkavle på folk är att vi i Sverige har grundlagsskyddad rätt att yttra oss liksom att meddela uppgifter till medier för publicering.

Yttrandefriheten begränsas i viss utsträckning, dock långtifrån helt, för anställda i privat sektor, på grund av deras plikt att vara lojala mot arbetsgivaren. Offentligt anställda har ett starkare skydd. Både privat och offentligt anställda har meddelarfrihet, men bara för de senare gäller att arbetsgivaren inte får efterforska vem som lämnat informationen eller straffa den som "läckt".

Ändå händer det åter och åter igen att arbetsgivare inom stat, kommun och landsting försöker hindra anställda från att använda sina grundlagsskyddade rättigheter; ibland uttryckligen, ibland genom förtäckta hot.

Kuriren har tidigare berättat om rädsla hos personal vid Kalix sjukhus, att de ska drabbas av repressalier från landstinget om de luftar sina åsikter.

I ett annat fall fick en landstingsanställd ambulanssjukvårdare tillika skyddsombud i Boden efter att ha deltagit i en intervju veta av sin chef att personal inte får prata med media på arbetsplatsen under arbetstid utan tillstånd.

Incidenten i Boden är JO-anmäld och det skulle förvåna om Justitieombudsmannen kom fram till något annat än att chefens agerande är lagstridigt, om skyddsombudets berättelse stämmer. I alla fall borde agerandet vara otillåtet, eftersom det rör sig om en tydlig inskränkning av yttrandefriheten.

Medan arbetsgivare försöker tysta går politiken som tur är i en annan riktning. Förbudet mot repressalier skärptes vid årsskiftet, och gäller även för kommunala företag. Men trots ett tydligt regelverk kommer fler att försöka kontrollera vad anställda säger och vem de pratar med.

När sådant uppdagas brukar de ansvariga stå där och mumla fram bortförklaringar, men mellan raderna av mummel går det allt som oftast att utläsa vad det rör sig om: ett försök att ta till munkavlen.

I ett underhållande klipp i Nordnytt intervjuas chefen i Bodenfallet. Ena sekunden säger hon att en chef bör få ge sitt godkännande innan en intervju. I nästa sekund hävdar hon att hon inte alls sagt så.

Ibland är det bättre att bara hålla tyst.