I över en veckas tid har Stockholmsbörsen fallit. Sedan årsskiftet har fallet varit 19,5 procent. Stockholmsbörsen är nu näst sämst i världen.
Men det är inget isolerat fenomen. Politikernas hantering av statsskuldsproblemen i Europa och USA sprider skräck på marknaderna, eftersom man fruktar en ny recession.
Oron för utvecklingen i Spanien och Italien går som ett spöke genom Europa. Det blir dominoeffekter. De ledande börserna i Asien som Tokyobörsen föll tungt efter börsfall i Europa och USA. På Wall Street uppträder investerarna allt mer försiktigt. Oron för att återhämtningen i den amerikanska ekonomin nu stannat upp sprider sig över hela världen. Som en liten och öppen ekonomi står inte Sverige oberört.
Runt ett tusen miljarder kronor i aktiefonder - så mycket har svenska folket sparat ihop. Nästan en tredjedel är placerade i svenska börsbolag. AP-fonderna, som ska trygga det svenska pensionssystemet, har dessutom stora värden placerade i svenska aktier. Vad som händer på börsen spelar därför en stor roll för hushållen.
Men att försöka analysera en börskrasch är lite som att försöka ta reda på vad som händer på ett slagfält. Det är svåröverskådligt och intensivt. Vi vet att marknader går upp och ner. Fokus från Sveriges sida bör vara på de saker som vi kontrollerar, för att kunna vidta nödvändiga åtgärder.
Vilka effekter börsfallet får för regeringens budgetförhandling i augusti, samt Riksbankens förväntade räntehöjningar senare i höst, återstår att se. Förmodligen blir det en budget som är försiktig med utgifter. Den svenska arbetslösheten ligger fortfarande på höga nivåer. Därför bör en mer restriktiv och avvaktande räntepolitik från Riksbankens sida övervägas, för att inte störa en begynnande konjunkturuppgång.
Mitt i denna krisiga tillvaro står ändå Sverige för en viss stabilitet. Det är ordning och reda i offentliga finanser och svenska tillväxtsiffror är starka. Samtidigt kan problem torna upp sig framöver. Sverige har en mycket öppen ekonomi. Vi är väldigt exportberoende och är därför närmast oförmögna att skydda sig ifrån euroområdets skuldproblem och rädslan för en ny recession i USA. Om Europas stater inte löser sina problem kommer börsoron att fortsätta.
Augusti är den stora semestermånaden i politiska kretsar i Washington. Även i Europa tar premiärministrar och andra höga politiker semester denna månad. Det finns en historisk tendens att internationella kriser bryter ut i augusti och tar politiker på sängen. Det brukar dock mer handla om krig. Ekonomiska kriser brukar vänta till hösten. Så är inte fallet nu.
Den finansiella malström som nu världens börser dras ner i borde väcka europeiska finansministrar och riksbankschefer ur sommarsiestan. De behöver gå i bräschen för att skapa trygghet för småsparare, handlare, investerare och den breda allmänheten.