Drevet går mot migrationsminister Tobias Billström (M). Han anklagas för att vara rasist och flera kräver hans avgång. Billström har bett om ursäkt för att ha uttryckt sig dåligt, och statsminister Reinfeldt har kritiserat sin minister och sagt att han måste "återvinna förtroendet".
Kritiken handlar om Billströms uttalande att de flesta illegala invandrare inte göms av "en trevlig blond svensk dam i 50-60-årsåldern som vill hjälpa till" utan av landsmän "som inte alls är blonda och blåögda". Enligt kritikerna visar detta uttalande att Billström är en rasist som tycker att blonda och blåögda människor är godare än andra.
Men det är inte vad Billström sade. Dagens Nyheter har publicerat ett ljudklipp från intervjun där man kan höra hur Billström fortsätter efter "blonda och blåögda". Han berättar om ett rättsfall där legala invandrare från Chile tog hit landsmän, illegala invandrare, som de utnyttjade och lät arbeta för slavlöner. Billström säger att "vi har en tendens att se det som att svenskar exploaterar asylsökande (...) men förhållandet är extremt mycket mer komplext".
Alltså ingenting om att blonda och blåögda skulle vara bättre människor än andra, utan ett konstaterande att illegala invandrare ofta utnyttjas och far illa vilket är viktigt att framhålla i den överhettade diskussionen om polisens avvisningar.
Men diskussionen om illegala invandrares situation i Sverige som Billström försökte få till stånd blev inte av. I stället fick vi ett rasistdrev.
Samma sak drabbade Reinfeldt när han försökte nyansera bilden av arbetslösheten. I stället för en diskussion om hur vi kan få ned arbetslösheten bland ungdomar och invandrare fick vi den gången en diskussion om huruvida statsministern är rasist, eftersom han använde uttrycket "etniska svenskar mitt i livet".
Dessa återkommande och befängda rasismanklagelser är kontraproduktiva. Att de viktiga sakfrågorna (utnyttjandet av illegala invandrare respektive arbetslösheten) inte diskuteras, och att rasistbegreppet devalveras när självutnämnda godhetsapostlar vrålar "rasist" till alla med en annan åsikt, gynnar bara en part: de verkliga rasisterna. När anklagelser haglar normaliseras rasisterna samtidigt som de får stöd för sin tes att "i Sverige kan man inte säga som det är".
Migrationsministern måste förhålla sig både till moderata kommunpolitiker som Bo Frank i Växjö, som kritiserar regeringen för att lägga för stort flyktingansvar på kommunerna, och till fri invandringförespråkarna i Miljöpartiet som regeringen samarbetar med i migrationsfrågor. Billström har hittills klarat balansgången bra, även om journalister som bara lyssnar på Miljöpartiet och inte på Bo Frank-falangen har en annan uppfattning.
Tobias Billström gjorde bort sig i DN-intervjun. Han hade inte koll på riksdagens beslut om gymnasium för illegala invandrare. Det var oprofessionellt, men har inte alls fått samma uppmärksamhet som "blond och blåögd". Tydligen är det viktigare att använda rätt ord än att ha rätt i sak.