Ledare: Bidragstagarna styr

Varför ska skattebetalare suventionera partier de gärna skulle se gå i konkurs?

Partistöd. Under 2000-talet har partierna tappat medlemmar, i stället får skattebetalarna bekosta verksamheten .

Partistöd. Under 2000-talet har partierna tappat medlemmar, i stället får skattebetalarna bekosta verksamheten .

Foto: HENRIK MONTGOMERY/Scanpix

Politik2008-06-25 06:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.
De politiska partierna tappar medlemmar. Under 2000-talet har de övergetts av var fjärde medlem. Spelar roll. Vem behöver medlemmars stöd när man kan stödja sig själv - med stålar? Under samma period som partiernas medlemsantal rasat har de offentliga stöden till partierna skjutit i höjden. Partistödet ökade med 40 procent mellan 2000 och 2007, enligt en undersökning som
SVT:s Rapport genomfört. Då är det stöd som politikerna beviljat sig själva på samtliga politiska nivåer; kommun, landsting och riksdag, sammanräknat. Notan står skattebetalarna för. Av Norrbottens kommuner är Boden mest generös mot sina politiker, där gav varje invånare (över 18 år) 126 kronor till partierna 2007. I Luleå är man snålast, där nöjer man sig med 54 kronor. Ökat mest under perioden 2000-2007 har Kalix gjort. Totalt växte partistödet där med 76 procent, tätt följt av Övertorneå med 73 procent. I Jokkmokk valde man att gå i motsatt riktning, där har stödet minskat med 7 procent på sju år. Helt lätt att räkna samman partistödet är det inte eftersom det utgår på olika nivåer och i olika syften. Allt som ges på en viss nivå stannar inte heller med säkerhet där. Stöd på kommunal nivå kan vandra vidare "uppåt". I Rapports sammanräkning ingår endast så kallat grund- och mandatstöd, och slutnotan blir då på dryga miljarden. Minst en miljard i offentligt partistöd per år alltså, varav det mesta går till de etablerade partierna, vilka nu satt i system att försöka klänga sig fast genom att berika sig själva. Därmed bidrar stödet till att cementera rådande politiska maktförhållanden, genom att ge vissa partier ett försprång till andra aspiranter på den politiska makten. Vad finns det för skäl att den enskilde medborgaren och skattebetalaren på detta sätt ska behöva vara med och subventionera de redan representerade partiernas strävan efter fortsatt makt? Inga goda i alla fall. Fri tävlan är det som borde råda, och ingen väljare ska behöva vara med och betala för ett parti man gärna skulle se gå i konkurs. Det är det här som är huvudargumenten mot ett offentligt partistöd, och inte som statsvetarprofessorn Leif Lewin argumenterar, att ett parti måste "vila på medlemmarna". Det är helt enkelt dags att slopa partistödet. Under 2000-talet har också Fredrik Reinfeldt och andra moderater förespråkat att partibidragen kraftigt ska minska för att på sikt avskaffas. Den planen verkar statsministern nu tyvärr ha övergivit. Själv ser han - som vanligt - inga större problem med omsvängningen och försvarar sig med att: "Det går alltid att göra en poäng av att ’en gång i tiden tyckte ni så här och sen så ändrade ni er några år senare’". Men sedan Reinfeldts nya moderater tog makten går det nog lite lättare än vanligt.