Att sjuksköterskor är underbetalda förvånar tyvärr inte en sekund. Under årtionden var sjukvården en stängd marknad där bara en arbetsgivare fanns. Landstinget hade monopolställning vilket skapade problem för både anställda och vårdbehövande.
Monopolet har genom en rad frihetsreformer på senare tid brutits upp. I och med att fler arbetsgivare kommer in på marknaden kan personalen ifrågasätta de gamla monopollönenivåerna och begära en mer marknadsmässig ersättning.
Löneuppropet bland nyutexaminerade sjuksköterskor, där de nyexaminerade inte accepterar löner under 24.000, är ett exempel på detta. Aktionen verkar fungera. Enligt TT (Tidningarnas Telegrambyrå) har 20 av 21 landsting som TT har pratat med vikariebrist. Dels för att färre sjuksköterskor utexamineras samt löneuppropet.
Löneuppropet är positivt eftersom det utmanar, främst Landstingen, som fortfarande agerar som en monopolaktör på en allt friare marknad.
Det var inte bättre förr. Med en enda arbetsgivare per län stod sjuksköterskorna inför situationen att ta lönen eller flytta till ett annat län. Strejkade de så hjälpte de politiken att bättre hålla budgeten. Därmed var det alternativet tämligen verkningslöst.
Patienterna tjänar på att flera aktörer har kommit in i vården. Förr i tiden fanns det ett egenvärde för chefer inom vården att maximera köerna. En lång patientkö innebar att mer resurser tillfördes till enheten vilket innebar mer personalansvar för chefen vilket i sin tur innebar högre lön och prestige för denne. Om inga köer fanns var det motiverat med nedskärningar.
Patienterna har fått det bättre i och med monopolets nedmontering. Incitamenten på systemnivå ligger nu i att hjälpa så många patienter som möjligt. Mellan september 2008 och maj 2010 minskade enligt organisationen Sveriges kommuner och landsting (SKL) antalet som väntat på vårdinsatser mer än 90 dagar med 64 procent. Vidare har vårdköerna sjunkit med 45,5 procent när det gäller tiden från besök till operation mellan första kvartalet 2009 och första kvartalet 2010.
Köer slår främst mot de mindre välutbildade. Forskarna Luigi Siciliani och Rossella Verzulli har undersökt väntetiderna i den offentliga vården i Europa. I Sverige är köerna nära tre månader, eller 48 procent, kortare för välutbildade personer. Konkurrens kortar köer och ger därmed en tillgängligare vård för alla.
Sjukvården är en sektor i samhället som har förbättrats på många sätt de senaste årtiondena. Konkurrensen är eftersatt i Norrbotten jämfört med övriga landet men den kommer. Landstinget måste av flera anledningar tänka annorlunda när det gäller lönesättningen.
Om människor ska välja vårdyrket måste det finnas hopp om att slit och hårt
arbete ska löna sig. När nya vårdaktörer kommer till Norrbotten måste Landstinget vara beredd att konkurrera om personalen och patienterna.
Sjuksköterskor är högutbildade och vårdmonopolets dagar är över. På lång sikt borde Landstinget inse att det är billigare att betala lite extra. Dels för att inte göra sjuksköterska till ett bristyrke samt att inte hamna i en position där de anställda väljer andra arbetsgivare.