Varenda medelstor svensk stad har snart en nybyggd eller kraftigt upprustad arena. Storstäderna ofta flera stycken. I Stockholm byggs just nu Swedbank Arena i Solna och Stockholmsarenan i Johanneshov som sammanlagt har plats för 80.000 åskådare.
Pontushallen i Luleå renoveras för 125 miljoner. Och det var inte länge sedan Luleå Hockey fick en uppgradering av Coop Arena för 186 miljoner i present från kommuninvånarna.
Det spelar ingen roll om det råder högkonjunktur eller lågkonjunktur. Någon hejd på byggviljan existerar inte, och nu skissas det även på skrytbyggen i mindre orter som Haparanda och Vara. Det ska förstås locka investeringar, inflyttare och (trumvirvel) "sätta staden på kartan".
Arenafeber är inte bara en svensk åkomma. I våras fick jag ett stipendium av Svenska institutet och 1976 års fond för personutbyte mellan Sverige och USA för att studera amerikanska arenaprojekt. Följer Sverige exemplet från andra sidan Atlanten bör vi känna oss oroade. I USA och Kanada kostar nya arenor till proffsidrotten årligen skattebetalarna omkring två miljarder dollar.
Bara i New York-området, där jag förlade stipendievistelsen, har följande hänt på bara fyra år:
Baseball-lagen Yankees och Mets har rivit sina gamla hem och byggt var sin ny arena (Yankee Stadium och CitiField) för 2,3 miljarder respektive 800 miljoner dollar.
NFL-lagen Giants och Jets delar på MetLife Stadium i New Jersey som kostade 1,6 miljarder dollar.
Hockeyns New Jersey Devils och basketlaget New Jersey Nets samsas numera i Prudential Center i Newark, för 400 miljoner dollar. Från och med nästa säsong förvandlas dock New Jersey Nets till Brooklyn Nets då man flyttar in i nybyggda Barclays Center i Brooklyn. Byggkostnad: en miljard dollar.
Madison Square Garden, hemmaplan för hockeylaget Rangers och basketens Knicks, öppnar faktiskt i natt efter att ha genomgått första delen i en omfattande renovering för 850 miljoner dollar.
Dessutom spelar fotbollslaget Red Bulls på nybyggda Red Bull Arena i New Jersey, som kostade 200 miljoner dollar.
Utvecklingen är inte alls unik för New York-området - det ser likadant ut överallt. Klubbarna bygger och skattebetalarna betalar, inte sällan över halva kostnaden.
Journalisten och författaren Neil deMausse, som granskat amerikanska arenabyggen sedan 1996, ser inget slut på hysterin.
- Nej, tyvärr. Borgmästare gillar att bygga saker och det är mycket lättare att bygga en arena än var det är att öka anslagen till skolor och bibliotek. Även om det senare både är viktigare för samhället och något som folk hellre vill ha.
- Man pratar hela tiden om de ekonomiska fördelarna med en ny arena. Hur den skapar jobb och förnyar staden. Men alla oberoende ekonomer kan enas om att det argumentet är någonstans mellan överdrivet och komplett nonsens, säger Neil deMausse.
Det sista är viktigt. För om kommunerna fick tillbaka pengarna vore det väl inga problem att bygga. Men det får man inte. Inte heller i Sverige. Huvuddelen av intäkterna stannar i stället hos klubbarna.
Det som kommunerna brukar räkna som mervärden och ringar på vattnet är svårt, nästan omöjligt, att räkna på.
SKL (Sveriges kommuner och landsting) har nu ryckt i nödbromsen och utformat ett kravdokument som kommunalråd ska värja sig med när föreningar, förbund och supportrar kommer och kräver en ny arena.
Det är inte en dag för tidigt. Kommuner ska inte spela bort skattebetalarnas pengar på proffsidrott.