Sandviken har en för bandy. I Kristianstad hoppas man att den ska locka Melodifestivalen. Och om de tre stora stockholmsklubbarna får som de vill finns det snart fyra helt nybyggda i huvudstaden.
Varenda svensk stad med taskig självkänsla bygger en ny skattefinansierad arena. Argumenten har ni hört förut. En ny arena sätter staden på kartan - och genererar inflyttare, investeringar och arbetstillfällen.
Men stämmer det verkligen? Flera undersökningar pekar i själva verket på att det förhåller sig precis tvärtom.
Den amerikanske ekonomen Robert Baade granskade 30 amerikanska städer som byggt nya sportarenor över en 30-årsperiod. I 27 fall visade det sig att bygget inte hade haft någon effekt alls på den lokala tillväxten. I de återstående tre fallen verkade det i stället som att arenorna skadat ekonomin.
Och i Luleå minskar ju befolkningen, kunde vi läsa i gårdagens tidning, trots två nya dragplåster som Coop Arena och Kulturens hus.
Det hindrar inte politiker - i Sverige, USA och på andra ställen - från att skaffa sig nya leksaker. Sedan 1989 har det i USA och Kanada byggts 80 nya arenor till de fyra stora proffsligorna. Enbart åtta har tillkommit utan offentliga bidrag. Den totala kostnaden för skattebetalarna: 14 miljarder dollar.
Ändå har de flesta amerikanska skattebetalare knappt råd att gå och se lagen i arenorna som de själva betalt. En hyfsad matchbiljett går loss på minst 200 dollar. En parkeringsplats kan ofta kosta minst lika mycket. Och väl inne på stadion tar de 40 dollar för en keps. Tolv dollar för ett glas vin. Och tio för en öl.
Medan den svenska arenaboomen är en ny företeelse kan utvecklingen i USA spåras åtminstone 20 år tillbaka i tiden. Det vore ändå orättvist att rakt av översätta de amerikanska erfarenheterna till Sverige. Där är lagen helt privatägda. Man har oftast ingen ungdomsverksamhet. Och ägarna är beredda att flytta lagen till en annan stad om de inte får en ny arena till skänks.
Men ingen kan förneka att idrotten utvecklas i samma inriktning även i Sverige. I ett blogginlägg daterat till den 25 februari i år föreslog Sportbladets hockeyreporter Tomas Ros att Linköpings HC borde flytta till Malmö.
"I Malmö finns Sveriges finaste arena, en närhet till kontinenten och ett affärsklimat som älskar att sponsra idrottslivet. Ja, det finns delvis i Linköping oxå, men Linköpings kommun äger Cloetta Center och vill ha 22 miljoner kronor varje säsong i hyra. Det vill inte Malmö Arenas ägare - Percy Nilsson. Han kör med hyresfritt till Rödhökarna. Och mitt förslag funkar ju utmärkt i Nordamerika. Varför inte i Sverige?"
I Luleå står närmast Pontushallen, hemmaplan för två av Sveriges bästa basketlag, för en omfattande renovering. Målet med ombyggnaden är att göra Pontushallen till en "elitarena". Det innebär fler läktarplatser, bättre matservering, sponsorloger och andra saker som ger klubbarna mer intäkter.
Frågan är vad samhället får tillbaka?
Baskettermen för att ta bollen från det andra laget är "steal" (stöld). Stöld är också ett ord som kan användas för att beskriva den skattefinansierade arenaboomen.