Ibland orkar jag inte plocka upp en tidning utan sitter istället och funderar på var all mörk trycksvärta i världen kommer ifrån och om det inte finns en riska att den ska ta slut snart. Av någon anledning rapporteras det mycket mer negativa saker än positiva. Ibland får tidningarna till och med anstränga sig för att skriva negativt.
Aftonbladet kampanjar med svarta rubriker om dödsolyckor på arbetsplatser, i sig lovvärt dock glömmer meddela att de siffrorna är lägre än någonsin, trots större befolkning än någonsin. Rubrikerna blir så mycket mörkare om man lägger ihop siffrorna för flera år som Aftonbladet var tvungna att göra.
”Fyra år: 185 döda” skrek rubriken i teckenstorlek 63.5, kanske en mer lockande rubrik än ”Det har aldrig varit så bra som nu”. Båda rubrikerna är sanna men den första är missvisande och intellektuellt ohederlig.
Enligt statistik från arbetsmiljöverket har mycket hänt de senaste årtiondena. För 30 år sedan dog nästan 185 personer på jobbet varje år. Går man tillbaka trettio år till motsvarar siffrorna i rubriken fyra månader istället för fyra år.
Aftonbladet hade kunnat välja att rapportera om försvinnandet av arbetsplatsdöd i Sverige samt försökt gissa hur lång tid det ska ta innan de har halverats ytterligare en gång. Kanske inte hade sålt lika många lösnummer men det hade nog hjälpt deras förtroendesiffror.
Något som däremot förtjäna en hel tunna trycksvärta är det faktum att det inte längre går att ställa någon till ansvar för vållandet av kroppsskada på Nordkalk där det även var en dödsolycka. Ingen kan längre ställas personligt ansvarig. Snart två år efter kalkugnsolyckan konstaterar åklagaren att hans ärende hinner preskriberas. Det kan dock bli företagsbot.
Ett brott är ett brott och det ändras inte bara för att två år har gått. Preskriptionstiderna skulle gott kunna höjas. Grundproblemet att rättsväsendet har för lite resurser för utredningar löses inte genom det men dels skickar det signalen att rättvisa ska skipas, även om det tar tid.
Det skulle vara värt att lyfta blicken för det finns områden där siffrorna inte förbättras lika snabbt som på arbetsmarknadsområdet. Minst 3 000–4 000 beräknas avlida varje år på grund av felbehandling i sjukvården. 1500 dör varje år på grund av fallolyckor. 1200 begår självmord. 300 dör i giftolyckor. 100 drunknar.
De mörka siffrorna ska dock inte ta bort lyskraften av att det bli bättre på de flesta områdena. År 1990 sattes det ambitiösa målet upp att den extrema fattigdomen i världen skulle vara halverad till år 2015. Enligt preliminära siffror var målet avklarat redan 2010. Våldsbrott är på väg bort Under år 1989 begicks 127 mord och dråp i Sverige. År 2012 var antalet nere i 62. En halvering. Detta med en befolkningsökning på ca 1.1 miljoner invånare.
Att konstatera att saker blir bättre samt sedan fundera på hur det kan bli ännu bättre är produktivt. Betydligt bättre än att som vissa politiker gör när de fara land och rike runt som en amerikansk ambulansjägaradvokat efter dödsfall och sedan skrika högt om hur dåligt allt är för att få utrymme i tidningen.
Det finns mycket att göra på arbetsmarknadsområdet, en hel del åtgärder krävs men även mycket att glädjas år. Detta oavsett tidningarnas krigsrubriker.