Arbetslinjens mål är att alla som vill och kan arbeta också ska ha den möjligheten. På utbudssidan av arbetskraften är utvecklingen på rätt väg åt rätt håll, nu behövs åtgärder för att öka arbetskraftsefterfrågan. Regeringen måste gå vidare till ett andra steg av arbetslinjen.
I dag jobbar 213,000 fler människor än när reformarbetet påbörjades 2006 enligt statistik från SCB. Detta trots att stormen i världsekonomin även har gett Sverige många törnar. En person som går till jobbet får i snitt 1.500 kronor mer varje månad när skatten är tagen.
Dessa reformer har gjort arbete till ett intressantare alternativ. Arbetskraftutbudet har därför ökat kraftigt. Det totala antalet anställda har ökat med flera hundra tusen, men procentuellt har andelen arbetslösa kvarstått eftersom fler känner att de vill stå till arbetsmarknadens förfogande.
Det är nu dags för arbetslinjen att ta liknande krafttag på efterfrågesidan. För snabbare tillväxt krävs tydliga åtgärder för att göra det intressantare att växa som företag. Därför borde tre reformområden prioriteras; Gör det billigare att anställa, attraktivare att höja sin produktivitet genom att utbilda sig samt att kraftigt underlätta för företagande.
De som blir anställda tjänar mer på att jobba, de som anställer tjänar inte just mer på att anställa. En tusenlapp lägre kostnad per anställd för ett mindre företag kan vara skillnaden på nedläggning eller fortsatt sysselsättning för ett par personer. För ett medelstort företag kan kostnadsminskning innebära några ytterligare anställda. Sänkta arbetsgivaravgifter sänker tröskeln in på arbetsmarknaden för många unga.
Blir det mer lönsamt att driva företag kommer fler ta steget och starta ett. Det finns säkerligen många dåliga företagsidéer därute, men det finns också ett nytt ABB eller Ericson som med rätt incitament kan gå från en skrivbordsprodukt till verklighet.
Ytterligare reformer för ökad produktivitet och konkurrenskraft mot omvärlden behövs. Om företag ska lägga forskningsenheter i Sverige måste deras personal vilja komma hit. Värnskatten värnar inte avancerade och högavlönade arbetstillfällen.
Högrörlig och högkvalificerad arbetskraft rör sig lätt någon annanstans. Ett slopande av värnskatten beräknas dessutom inte ens ge lägre intäkter till statsbudgeten. Skattens kvarlevande är enbart en indikering på avsaknad av politiskt mod från regeringens sida.
Varje sekund slängd på byråkratiska processer är en förlorad sekund för ett kreativt sinne. Mycket kan göras för att kraftigt förenkla för företag att starta, anställa, växa och drivas. I Schweiz tar det enligt Världsbanken i snitt 63 timmar att för ett företag att sköta skatteinbetalningarna, i Sverige 122 timmar. Det är bättre än Brasiliens 2.600 timmar, men långt från så bra som det skulle kunna vara.
När en ny regelpålaga läggs på företagens axlar borde det utvärderas; hur mycket kommer det kosta och hur många jobb går förlorade?
Arbetslinjen har hittills gjort att hundratusentals svenskar vill arbeta, nästa steg i arbetslinjen är att verka för att arbetsgivarna vill anställa hundratusentals svenskar.