"Om vi tittar på etniska svenskar mitt i livet så har vi mycket låg arbetslöshet."
Så uttryckte sig statsminister Fredrik Reinfeldt (M) under ett besök på ett bageri i Växjö när frågan om arbetslösheten kom upp. Uttalandet har väckt uppmärksamhet och kritiserats från många håll. Stefan Löfvén (S) sa:
"Jag tycker att det är otäckt att en statsminister i Sverige pekar ut vissa grupper och särar ut dem i vi och dom".
Den liberala debattören Isobel Hadley Kamptz uttryckte det så här:
"Det är ju milt sagt bekymmersamt om Reinfeldt inte anser att problem är problem förrän de drabbar hans Täbygrannar, ja".
Det är ett ord som gör frågan så känslig: etnisk.
Ordet etnisk väcker känslor även om det kan vara relevant att i vissa lägen använda sig av uttrycket för att visa på olikheter i en eller annan form. Vi talar om etniska grupper vad gäller språk, nationalitet, kulturella värderingar etcetera. Så visst är den infödde svensken av en viss etnisk grupp. Vi har ett givet språk, vi lever i en nation som är byggd på kulturella och religiösa värderingar, vi känner samhörighet genom historien och traditioner.
Om Fredrik Reinfeldt istället hade sagt att "infödda svenskar mitt i livet har en låg arbetslöshet" hade ingen lyft på ögonbrynen. För det sägs ju klart och tydligt i all statistik att infödda svenskar har lägre arbetslöshet och att invandrares arbetslöshetssiffror är betydligt högre. Fredrik Reinfeldt har inte pekat ut vissa grupper mer än någon annan politiker gjort eller gör i den här frågan. Han har heller inte särat ut dem, som Stefan Löfvén hävdar.
Han har velat visa på de strukturella problem som finns i samhället och som innebär att invandrare och unga har högre arbetslöshet än vad infödda svenskar mitt i livet har.
Bland inrikesfödda mellan 25 och 54 år är arbetslösheten 3,4 procent. För unga ligger siffran på 25,5 procent (inkluderar också studerande) och för utrikesfödda mellan 25 och 54 år 14,8 procent.
I Sverige har vi problem med vårt sätt att uttrycka - eller rättare sagt - vad vi får uttrycka när det gäller invandring och invandringspolitiken. Varje ord måste vägas på guldvåg för att inte ses som rasistiskt eller främlingsfientligt. Centerns migrationspolitiska talesman Fredrick Federley tycker att Fredrik Reinfeldt spelar Sverigedemokraterna i händerna med sitt uttalande, att han "delar upp befolkningen i etniska svenskar och inte".
Trams. Det är lika illa som när vi inte får ange statistik om vilka som begår brott, eller när vi uppmanas att inte använda ordet "negerboll" eller "svartjobb", där ordet svart anses syfta på hudfärg. Strutspolitik i de här frågorna hjälper minst av allt invandrarna själva i integrationsprocessen. Öppenhet och ärlighet ska gälla. I annat fall breder främlingsfientligheten ut sig och skrönor och direkta lögner frodas och sprids bland grupper som syftar till splittring mellan majoritetsbefolkningen och invandrarna.
Aftonbladet (S) skriver att "när han skiljer på "etniska svenskar" och andra arbetslösa innehåller det även ett mått av skuldbeläggande. Om bara inte invandrarna fanns skulle han inte misslyckats med jobben".
Aftonbladet utnyttjar känsligheten i ordet etnisk och vill med detta säga att regeringen vill dölja de riktiga orsakerna till hög arbetslöshet, och att arbetslösheten i dag är lika hög som när regeringen tillträdde 2006.
Vad Aftonbladet glömmer i sammanhanget är att sedan 2008 har Sverige och övriga världen levt i en nästan konstant finanskris.