LEDARE: Ledare: Ansvaret återupprättas

I går avslutades tingsrättsförhandlingarna i Luleå i det tragiska fall där en 29-årig psykiskt sjuk man står åtalad för att ha knivmördat sin mor. Men innan en dom eller någon påföljd kan bestämmas ska den åtalade mannen först genomgå en rättspsykiatrisk undersökning. Denna typ av undersökning används både för att bedöma hur psykiskt sjuk en person är idag, och hur sjuk personen ifråga var vid tidpunkten för brottet. Nu är en psykiatrisk undersökning långtifrån ett hundraprocentigt tillförlitligt sätt att bedöma någons sinnestillstånd, särskilt i efterhand. Så mycket annat står dock inte till buds för de rättsvårdande myndigheterna, som enligt lag är förbjudna - om inte "synnerliga skäl" föreligger - att sätta en gärningsman i fängelse om denne varit allvarligt psykiskt störd när brottet begicks. Många upprörs nog av detta, att den som begått ett våldsdåd kan dömas till vård i stället för fängelse, och sedan, vid ett hastigt tillfrisknande, gå fri. Vad som borde uppröra fler är att en del av dessa förövare alls döms. En grundläggande rättsprincip i ett civiliserat samhälle är att bara den som kan anses ansvarig för sina gärningar, som varit "tillräknelig" när han eller hon begick ett brott, ska kunna dömas. Denna princip gäller inte i Sverige. Här står tanken om ett moraliskt ansvar inte särskilt högt i kurs; kriminalitet ses som en sjukdom och vi betraktas därmed alla som lätt otillräkneliga. Därför kan enligt gällande lagstiftning även människor som är störda på riktigt, och som varit uppenbart otillräkneliga när de begått ett brott, hållas straffrättsligt ansvariga och dömas, om än sällan med fängelse som påföljd. Ofta blir det i stället rättspsykiatrisk vård, med särskild utskrivningsprövning, vilket skapat ytterligare en rättsprincipiellt makaber situation, där människor i praktiken straffas med inspärrning, men där "straffets" längd inte avgörs av brottets karaktär utan av hur sjuk brottslingen är. En offentlig utredning, kallad Psykansvarskommittén, lade redan 2002 fram förslag för att åtgärda detta, men inget hände efter att förslagen hamnat i händerna på dåvarande justitieminister Thomas Bodström. Tills nu. Regeringen har "siktet inställt på att en reform med utgångspunkt i Psykansvarskommitténs förslag ska genomföras", meddelar justitieminister Beatrice Ask (m) och socialminister Göran Hägglund (kd) på gårdagens debattsida i DN. Otillräkneliga personer ska då bli fria från ansvar och inte kunna dömas, och rättspsykiatrisk vård ska avskaffas som påföljd. En sådan reform skulle göra att fler får den vård de behöver, att bara de som förtjänar det straffas, och att det personliga ansvaret återupprättas. I det här fallet vet regeringen verkligen vad den gör.

Ledare: Ledare: Ansvaret återupprättas

Den reform som nu föreslås, att bara tillräkneliga personer ska kunna ställas till svars för sina handlingar, gör svensk rättskipning friskare.