I juni var 374.000 personer öppet arbetslösa eller i åtgärder enligt statistik från Arbetsförmedlingen. Hade inte reformerna som gjordes år 2006 i A-kassan beslutats hade enligt en försiktig beräkning från Konjunkturinstitutet 110.000 personer kunna adderas till arbeslöshetssiffran.
Reformerna av A-kassan har betytt mycket för den, i Europeiska mått, goda ekonomiska situation Sverige är i. Det finns mycket som är trevligt i Grekland, deras ekonomi är dock inte en sådan sak. Politiker som pratar om en återställare av a-kassan är likt de som efter en för blöt utekväll tar sig en återställare på morgonen och sen i nyvunnen klarhet ger sig ut i bilen. De som hävdar att förändringen av a-kassan inte har haft någon effekt stödjer sig inte på några resultat från verkligheten.
Professor Lars Calmfors säger till Svenska Dagbladet att det finns åtminstone fem svenska studier om sambandet mellan arbetslöshet och ersättnings-
nivåer i a-kassan. Fyra av studierna visar att höjd a-kassa leder till höjd arbetslöshet. Den femte studien visar på blandade resultat.
Internationellt har frågan också studerat med samma slutsats. Uusitalo och Verho (2007) studerade effekterna av förändringar i grannlandet Finland. Förändringen genomfördes 2003. Ersättningen ökade till de som hade varit arbetslösa under en längre tid. Medelnivån på ersättningen höjdes med 15 procent de 150 första dagarna. Arbetslöshetsperioden ökade i snitt med tio veckor, detta under en tid av stabila makroekonomiska förhållanden.
Uusitalo och Verho (2007) kom fram till att om ersättningsnivån höjs med en procent kommer längden personen är arbetslös öka med mer än en procent. Dessa resultat går i linje med beräkningar av det svenska Konjunkturinstitutet som år 2006 beräknade att de svenska förändringarna med en tioprocentig reduktion beräknades ge en total minskning av
arbetslösheten med 1,1 procentenhet.
Ekonomerna Jan van Ours och Milan Vodopivec gjorde år 2004 en översyn av effekterna av a-kasseförändringarna i Slovakien. De kom fram till att reformen ökade utträdet från arbetslöshet till jobb och att tidsperioderna som människor var arbetslösa minskade. Deras beräkningar visar att enprocentig minskning av utbetalningar ledde till en minskning av arbetslösheten med 1,4 procent i fallet Slovenien.
IFAU - Institutionen för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, har gjort ett flertal studier där majoriteten kommer fram till att högre ersättningsnivåer ger högre arbetslöshet, ingen visar motsatsen.
Det är fullt legitimt att tycka att A-kassan ska förändras. Det är däremot ett stort mått av ohederlighet att påstå att en förändring inte skulle ha några effekter alls på arbetslösheten.
En tillbakagång skulle innebära att ungefär 110.000 personer färre skulle arbeta. Det skulle innebära väldigt mycket mindre pengar till saker som skola, vård och omsorg. Skatteinbetalningar byts mot utgiften för bidragsutbetalningar.
Ekonomi handlar om att välja. Att ökad arbetslöshet och minskade skatteintäkter i en tid när flera Europeiska ekonomier är i fritt fall känns lika aptitligt som lätt blodig kyckling serverat från ett Mexikanskt gatukök.