Många människors första möte med vården sker på en vårdcentral. Hur väl fungerar resurstilldelningen till primärvården?
– Primärvården får inte tillräckligt med resurser. Men förbättringar kan inte göras enbart med en resursöverföring från sjukhusen. Vi vet också att primärvården är kostnadseffektiv. För att erbjuda jämlik vård i hela landet behöver vi bygga ut primärvården.
Hur långt har vi kvar innan primärvården är fullt utbyggd?
– Vi har tyvärr ganska långt kvar. Det behövs därför en nationell primärvårdsreform. Den politiska ledningen kan inte frånskriva sig det ansvaret. Vi måste också säkerställa att varje person kan lista sig på en egen läkare.
– Det saknas dessutom 1 400 specialister i allmänmedicin till 2027, om vi ska nå målet med en läkare på 1 500 patienter. Alla har alltså inte tillgång till en allmänläkare i nuläget. Det blir i sin tur en ohållbar situation för de läkare som blir överbelastade.
Hur påverkar den ansträngda situationen varje enskild läkare i primärvården?
– Många läkare i primärvården går ned till deltid för att hinna med heltid. Även där behövs en bättre möjlighet att överblicka belastningen, vilket går att göra när patienter kan lista sig på en läkare. Vi behöver också fler möjligheter att driva vård som anpassas efter situationen – offentligt eller privat.
Läkares administrativa börda lyfts ofta som ett problem. Hur omfattande är den?
– Administrationen beräknar vi tar kanske 20 procent av en arbetsvecka. Vi förlorar mycket tid på att hantera administration manuellt, till exempel att föra över uppgifter från olika system som inte kommunicerar med varandra. Samma sak med uppgifter om patienters levnadsvanor, det skulle patienterna kunna fylla i själva. Det är välkänt att det är så här och det är ett nationellt ansvar att lösa det. Varför har vi till exempel inte redan ett nationellt heltäckande vaccinationsregister?
Hur väl anser ni att landstingen/regionerna sköter sitt huvudmannaskap
över sjukvården?
– Det spretar i hur landstingen klarar det. Men man måste skilja på beställare och utförare. Staten bör ta ett större ansvar för vissa delar, eftersom skatteunderlaget är så olika i olika delar av landet.
Hur väl fungerar riktade statsbidrag till vården?
– Riktade bidrag är ofta kortsiktiga och löser inte grundproblemen. Landstingen hinner inte ställa om och när de väl har gjort det är pengarna slut. Kömiljarden visade att riktade insatser kan vara en kraftig styrsignal. Den gamla kömiljarden kortade köer men hade dessvärre undanträngningseffekter. Den nya tittar på hela förlopp. Man måste titta på hela kedjan och tidigt åtgärda undanträngningseffekter.
Hur ser ni på momsbeläggningen
av vårdtjänster som började gälla
den 1 juli?
– Vårdmomsen är olycklig. Vi behöver inte mindre vård i Sverige, och det är ju vård dessa företagare som hyr ut tjänster bedriver. Det behöver bli en ändring där. Sverige gynnas inte av att man försvårar för aktörer att verka inom vården. Stora enheter är inget självändamål, och det är inte effektivt.