Sverige kommer nästa år återigen att ha världens högsta marginalskatt. Den rödgröna regeringens skattehöjningar i budgeten innebär att Sverige åter blir det land där det lönar sig allra minst att jobba en timme till.
I regeringens höstbudgetproposition ingår förslaget att trappa av jobbskatteavdraget för löneinkomster över 50 000 kronor i månaden. ”Vi tar från miljonärer och ger till pensionärer”, är den retorik utifrån vilken finansminister Magdalena Andersson (S) tidigare har talat om skattehöjningen (SvD 19/4 2014). Då, innan valet, lovade Socialdemokraterna att skatteavdraget skulle trappas av från inkomster på 60 000 kronor i månaden. Nu omfattar skattehöjningen alltså ännu fler. Därtill trixar Andersson med brytpunkten för när statlig inkomstskatt ska betalas, vilket i praktiken också är en skattehöjning som berör många.
Regeringen väntar sig i och med avtrappningen av jobbskatteavdraget att nästa år dra in strax under tre miljarder kronor. Problemet är dock att regeringens kalkyl inte innehåller någon konsekvensanalys.
Skatter påverkar våra val. Detta poängterade Lennart Flood, professor emeritus vid Handelshögskolan i Göteborg, i en uppmärksammad artikel i Ekonomisk debatt (nr 5/2015). I artikeln argumenterar Flood för att skatterna på höga inkomster bör sänkas och inte höjas – detta gäller även om ambitionen, som hos Socialdemokraterna, är att ha en stor omfördelning.
”Hög genomsnittsskatt vid höga inkomster ger en hög skatteintäkt. Därför är det nödvändigt att stimulera så många som möjligt att arbeta så mycket som möjligt, det vill säga locka så många som möjligt att få så höga inkomster som möjligt. För att uppnå detta får inte marginalskatterna vid höga inkomster vara för höga”, skriver Flood. Lönar det sig mindre att arbeta mer kommer färre att göra det.
Regeringens skattehöjning innebär att långt mer än hälften, 60 procent, av varje sist intjänad hundralapp faller bort. Kvar blir 40 kronor. Det är då troligt att den som redan jobbar mycket i stället väljer att göra någonting annat. Ett avtrappat jobbskatteavdrag, efter Socialdemokraternas modell, ger med andra ord inga positiva effekter på skatteintäkterna, enligt en tidigare studie av Lennart Flood och Peter Ericson från 2014.
Magdalena Andersson ser alltså till att Sverige går om önationen Aruba och åter hamnar i topp vad gäller världens högsta marginalskatter, utan att det lär ge några intäkter till statskassan.
Det hade varit betydligt mer förtroendeingivande om finansministern, vars parti dessutom brukar betona vikten av högre utbildning men också flit, såg över skatterna så att Sverige i stället blir ett land där det lönar sig att anstränga sig och jobba en timme till.