Krönika: Övergödd trots omvägning

Politik2008-04-18 06:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.
EFTER ATT LEDAREN En övergödd näring publicerades 12 APRIL så har en liten ström av arga påringningar från uppretade fiskare inkommit till ledarredaktionen. De känner sig påhoppade och utpekade. Naturligtvis var inte syftet med artikeln att attackera yrkesfiskarna. Attacken var riktad mot EUs ruttna fiskeripolitik som gjort fisket till en genompolitiserad, översubventionerad och sönderreglerad sektor. Särskilt arga är påringarna över siffran på 700 miljoner i stöd till svenska fiskare årligen, som nämns i ledaren. Siffran är hämtad från en artikel i Dagens Nyheter, där man försökt sig på att göra en överslagsberäkning av alla offentliga utgifter som går till fisket (vilket inte är lätt ska erkännas). De poster som ingår är bränslesubventioner (294 miljoner), EU-stöd och statliga stöd (143 miljoner), Kustbevakningens och Fiskeriverkets utgifter kopplade
till yrkesfisket (228,5 miljoner), länsstyrelsernas fiskevård (27 miljoner) och specialregler för a-kassan (25 miljoner). Summa summarum: 717,5 miljoner. NU KAN JAG hålla med yrkesfiskarna om att det är lite magstarkt att som i DN kalla kontrollutgifterna för "stöd". Så dem räknar vi bort. Likaså pengarna till fiskevården. Då är vi nere på 462 miljoner. Och det skattebefriade bränslet? Den posten tycker de som ringt
borde tas bort eftersom även sjöfarten får bränslesubventioner. Att fler än yrkesfiskarna gynnas med riktade skattelättnader ("skatteutgifter" för staten, för att tala finansdepartementets språk) ändrar dock inte att det här rör sig om ett stöd, och för fiskeribranschen ett mycket viktigt sådant. Så den posten blir kvar, liksom den generösa a-kassan. När det gäller övrigt stöd går inte allt till yrkesfiskarna så siffran på 143 miljoner bör justeras nedåt. Det ger en slutnota på runt 350 - 400 miljoner. Klart
mindre än de 700 miljoner som angavs i lördagens ledare men fortfarande en stödsumma av ansenlig storlek för en bransch som levererar fisk till ett värde av en miljard per år. Att branschen är övergödd på bidrag innebär dock inte att
yrkesfiskarna överlag har det särskilt fett. Fiskets dåliga lönsamhet är omvittnad. Fiskeriverket betraktar det genomsnittliga årliga överskottet per fiskare på 286 000 kronor som "oerhört lågt". OAVSETT OM DET offentligas utgifter för fisket kallas stöd
eller inte framstår det som svårt att motivera varför samhället ska bidra med så mycket till att hålla igång en fiskeriapparat som uppenbarligen är till så lite gagn för fiskebestånden, skattebetalarna eller yrkesfiskarna. Politikerna i Europa måste nu ta sitt ansvar och rensa upp i den fiskerihärva av närmast sovjetiska proportioner som de skapat. En fullständig anpassning till normala marknadsekonomiska villkor går antagligen inte att åstadkomma, men man kan komma bra mycket längre än idag när det gäller att göra fisket långsiktigt hållbart och lönsamt. En effekt skulle troligen bli färre svenska yrkesfiskare. Att döma av historien - yrkesfiskarna är idag 14 000 färre än de var på 1960-talet - skulle dock inte fisken därmed försvinna från våra matbord eller våra kustsamhällen förvandlas till spökstäder. Så ingen katastrof hotar, även om det naturligtvis är tråkigt för de fiskare som tvingas gå i land.