LEDARE: Krönika: Företagarna: vår tids radikaler

DET ÄR INTE var dag man får höra en svensk näringslivstopp lyfta fram en kommunistisk diktator som föredöme. När Svenskt Näringslivs skattekommission besökte Luleå i onsdags valde Urban Bäckström att citera Deng Xiaoping i sitt inledningsanförande: " Att bli rik genom eget arbete är ärorikt". Detta var ett motto för Kinas ledare Deng Xiaoping när han liberaliserade och öppnade upp den kinesiska ekonomin under sitt styre från slutet av 1970-talet till en bit in på 1990-talet. Urban Bäckström och hans kumpaner vill se en liknande anda i Sverige: att den strävsamme företagaren som kämpar för att nå framgång och rikedom och samtidigt för samhället framåt ses som den hjälte han eller hon är. Företagaren bidrar ju som bekant med nya varor och tjänster, arbetstillfällen och skatter. Problemet är att bidraget till den offentliga skattekistan är lite väl stort. Sveriges höga skattenivåer går ut över svenska företags konkurrenskraft och gör det svårt för den som driver eller vill starta ett företag. MED SIN TURNERANDE skattekommission vill Svenskt Näringsliv ställa de höga skatternas skadliga effekter på företagandet i centrum av samhällsdebatten. I kommissionen sitter förutom Urban Bäckström, vd för Svenskt Näringsliv, företrädare för företag av olika storlekar; från Uno Peterssons lilla småländska skoföretag med fyra anställda, till Carl Bennets jätteföretag Getinge som har en personalstyrka på över 10.000. I varje stad som besöks (det ska bli fem totalt) samlas företrädare för det lokala näringslivet i en panel som får lufta sin syn på skatter och företagande. Till sist ska en sammanställning göras i en slutrapport senast hösten 2009. Första anhalten på färden var Malmö och nu var det alltså dags för Luleå. Någon tydlig enighet inom den norrbottniska företagarpanelen, eller bland de företagare som satt i publiken, framträdde inte under mötet. Vilka skatter som är värst beror ju på hur stort företaget är, var man finns och vad man gör. Att skatterna däremot var för höga generellt var man överens om. Och flera ville gärna byta bort olika former av stöd mot ordentliga skattesänkningar. "Varför ska vi behöva gå till politikerna med hatten i hand", sa en företagare i publiken. KABELFÖRETAGAREN Hans Mörtberg vittnade om den extra utmaning det innebär att driva företag i glesbygden. "Klarar du dig här så klarar du dig var som helst", sa han. För norrbottniska företagares del blir de lägre finska skatterna kännbara i konkurrensen. Men flera betonade också det kulturella motstånd mot företagande som de möter. "Det är av hävd inte fint att driva företag i Norrbotten", sa Klas Mörtberg. Men tillade att stora, statliga företag dock har lättare att vinna
allmänhetens acceptans. Staffan Preutz, som driver en glasögonfirma, instämde.
"I Sverige och Norrbotten är det en politisk handling att driva företag, och dessutom inte politiskt korrekt." För att få fart på det norrbottniska - och svenska - företagandet verkar det alltså inte handla bara om mindre skatt utan också om mer uppskattning. Att samhället börjar betrakta företagande som något bra och naturligt. Innan det blir verklighet står hoppet till de unga och upproriska. Glöm protestmarscher och husockupationer. Vill du vara riktigt radikal? Starta ett företag.

Ledare: Krönika: Företagarna: vår tids radikaler