I Norrbotten är det bäst att bo i Luleå. Sedan kommer Jokkmokk, Arjeplog och Piteå. I Haparanda är det sämst.
Nyhetsmagasinet Fokus har gjort sin årliga ranking av Sveriges kommuner utifrån var någonstans det är bäst att bo. Kartläggningen är mycket bred och även om den inte är hela sanningen ger den åtminstone en tydlig fingervisning om var någonstans det erbjuds bäst förutsättningar för att bo, arbeta och verka.
Kommuner i Mälardalen och Skåne med god ekonomi och hög skattekraft toppar i vanlig ordning. I år hamnar Lomma och Danderyd högst upp. De flesta kommunerna i Norrbotten placerar sig på den nedre halvan, där Haparanda sladdar i botten. Bara två kommuner är faktiskt sämre i hela landet.
Ändå innebär årets mätning ett litet lyft för gränsstaden. I fjol var man nämligen allra sämst. Då sa dåvarande kommunalrådet Sven-Erik Bucht till NSD att det är jättebra att bo i Haparanda. Man hade ett ju elitserielag i bandy, en världsmästarinna i brottning och gratis barnsomsorg, menade han.
Åtminstone jag har då aldrig hört talas om någon gratis barnomsorg. Gemensamt finansierad via skattsedeln kanske, men knappast gratis. Men, visst - det är säkert många som är nöjda med att bo i Haparanda. I slutändan beror det på vilka prioriteringar man gör. Jag tror dock inte att avgiftsfri barnomsorg, ett elitlag i bandy och en duktig brottare är något som får folk att styra flyttlasset mot Haparanda. Eller får folk att stanna kvar heller för den delen.
Vad som verkligen drar ner Haparanda i botten är siffror som pekar på stora sociala problem. Kommunen har ovanligt höga ohälsotal, många alkoholrelaterade dödsfall, lågt valdeltagande och hög arbetslöshet. Det är oroande. Då får det finnas hur många Ikea-varuhus som helst på orten.
IT- och regionminister Anna-Karin Hatt (C) menar att kommunerna måste ha en "attraktivitetsstrategi" för att förbättra sig. Förlåt, men har man inte det redan? Jag trodde i alla fall att det fanns strateger och strategier för precis alla ändamål.
Åtminstone jag skulle gärna vilja se en sammanställning över hur mycket skattepengar kommunerna i Norrbotten satsar på flummiga strategier, varumärkesarbete, storslagna visioner och olika prestigeprojekt som ska "sätta orten på kartan".
Man måste inte ha fler strategier, utan man bör koncentrera sig på att fylla de vackra orden med innehåll. Klarar politikerna och tjänstemännen inte av att göra de norrbottniska kommunerna till bättre platser att bo och verka i får de väl lämna över ansvaret till någon annan. Varför inte till medborgarna?
Ett gott samhälle skapas inte av byråkrater - det växer nerifrån och upp. Valfrihet inom vård, skola och omsorg är en bra start som ger mer makt åt norrbottningarna och mindre till politikerna.
Men arbetet stannar förstås inte där. Det är ett hårt jobb att vända en negativ befolkningsspiral. Det tar tid. Och man trollar knappast fram receptet ur en (Anna-Karin) Hatt.