Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.
HUR INSNÖADE är vi egentligen när var fjärde svensk enligt en stor enkät inte vill se en jude som svensk statsminister?<br>Det visar ju att förutom de fem procent som är tydligt anti-semitiska så finns det en stor del av de 36 procent som delvis är antisemiter som har mycket starka aver-sioner mot judar. Vi kan bara hoppas att sådana siffror inte blir själv-genererande i framtiden och bidrar till att man inom politiska partier, företag och organisa-tioner blir räddare för att låta sig företrädas på ledande poster av judar.<br>59 procent fördomsfria<br>Det är en skrämmande hög andel svenskar som helt eller delvis är antisemiter. Bara tre av fem eller 59 procent säger att de helt saknar fördomar mot judar, som ändå är en förhållandevis liten grupp i Sverige. Runt 20.000 personer. Att de ska bidra till en så omfattande negativ inställning är lite svårt att tro. Snarare handlar det nog om en hel del importerade åsikter från andra håll i världen. <br>15 procent anser också att judarna har för stor makt i världeni dag. Observera tre gånger så många som i den grupp som är tydligt antisemitisk. Dessutom anser 26 procent att judarna har stort inflytande över världsekonomin, alltså betydligt fler än hälften av dem som tydligt eller delvis är antisemiter. Och lika många som inte kan tänka sig en jude som svensk statsminister.<br>Mossig kvarleva<br>Fördomar mot judar känns som en mossig kvarleva från en svunnen tid. Men bilden av judar som giriga utsugare har uppenbarligen slagit rot ordentligt och tillförs ständigt ny näring. De yngsta som tillfrågats är ändå bara 16 år och de allra äldsta hade knappt nått upp till de första tonåren när andra världskriget slutade. <br>Det handlar alltså om gamla djupt rotade föreställningar och nidbilder. <br>Var sjunde tillfrågad tror också att judarna utnyttjar nazisternas judeutrotning i ekonomiska och politiska syften. Och en lika stor andel menar att judarna har makt och inflytande över medier, världsekonomi och amerikansk utrikespolitik. <br>Dessutom finns en antijudisk uppfattning relaterad till Förintelsen på drygt tio procent.<br>Lika syn på makten<br>Högutbildade har färre fördomar om judar än lågutbildade, men det är anmärkningsvärt att det inte finns några skillnader i frågor som gäller judarnas makt och inflytande. Där har man samma uppfattningar oavsett utbildning. En bred likartad uppfattning i sådana frågor visar på en djupt rotad inställning som i vissa kritiska skeden kan leda till besvärande konsekvenser. Och dessutom visar det att inställningen är svårare att påverka när utbildningsnivån inte tycks betyda någonting.<br>Med fem procent som är tydligt antisemitiska så har det nu också framförts krav på att regeringen ger ekonomiskt stöd till att man sätter upp säkerhetsbågar vid ingångar till landets sex synagogor. Frågan är dock om inte sådana tydliga markeringar skulle kunna få en rent negativ effekt och bidra till att andelen fördomsfulla skulle förbli relativt konstant. <br>Man bör vara försiktig när det gäller åtgärder som också kan uppfattas som utmanande och den direkta hotbilden har ju inte direkt förändrats av attityd-undersökningen.<br>bo.ostman@kuriren.com
